1. En grundläggande egenskap i djurs och människors reaktioner på sig själva och omvärlden är att den information som bearbetas av sinnena och hjärnan tilldelas en mening och innebörd. Den gör att individen (eller ett kollektiv av individer) kan reagera adaptivt och funktionellt på företeelser och förändringar i livssituationen.
2. Åsikt, uppfattning.
3. Ett yttrande (påstående, fråga, utrop) bestående av en sats eller en sats med bisatser, där orden och satserna fungerar tillsammans enligt de regler för menings- och satskonstruktion som gäller i det språk som meningen är formulerad på. En fullständig mening är uppbyggd av subjekt och predikat och eventuella bestämningar till dessa som till exempel attribut och adverbial.
4. Syfte, ändamål som i uttrycken 'meningen med studierna', 'meningen med livet', 'inte min mening' med flera. Som adjektiv: meningsfull (eng: meaningful, ett ord som också kan betyda att något har viss innebörd, viss syftning, viss antydan).
Fenomenologisk teori
Begreppet mening spelar stor roll i fenomenologisk och kognitiv psykologi, pedagogik, psykoterapi och sociologi. Men det har varit förbisett och svårhanterligt i positivistisk forskning på dessa områden, till exempel inom behaviorismen. Det kan förklaras av att man enligt den ursprungliga versionen av denna enbart skulle studera samband mellan yttre händelser och individers synliga reaktioner på dessa.
Enligt fenomenologin skapas individens uppfattade omvärld i ett möte mellan ett meningsskapande psyke och omvärlden. Tingen får mening och innebörd först när de uppfattas av en levande varelse, för vilka tingen har eller kan få betydelse i varelsens livsvärld.
Kognitiv teori
Enligt kognitiv teori får tingen mening och innebörd som ett resultat av att de tolkas. Det sker tack vare vissa kognitiva strukturer eller scheman som varje individ har eller bygger upp inom sig.
The meaning of meaning?
Man kan komplettera ovanstående med att koppla studiet av mening inom psykologin till en bakgrund i riktningar i europeisk filosofi.
I sådan psykologi som bygger på empirism och positivism (associationism och behaviorism) framstår det som en gåta att vi kan uppfatta mening och innebörd. Allt vad vi uppfattar och föreställer oss är ju enligt dessa teorier bara sinnesorganens reaktioner på yttre stimuli.
I psykologi som bygger på rationalism, fenomenologi, konstruktivism och evolutionspsykologi ligger det i psykets natur att vara meningsskapande. Det är i dessa typer av filosofi en förutsättning för att vi ska kunna förstå vad som finns och händer i oss och kring oss.
Relaterade sökord: attributionsteori, embodied schema, fenomenologi, fenomenografi, KASAM, meningsskapande, perspektiv, semantik, social handling.
["kognitiv psykologi","social handling","livets mening","pedagogik","psykoterapi","meningsskapande","livsvärld","sociologi","behaviorismen","behaviorism","fenomenologisk","fenomenologi","kognitiv teori","KASAM","perspektiv","scheman","adaptivt","attributionsteori","fenomenografi","adaptivt","embodied schema","semantik","empirism","positivistisk","samband","positivism","associationism","fenomenologin","filosofi","konstruktivism","evolutionspsykologi"]
Om Psykologiguiden