1. Att uppfatta vad något är. Djurs och människors hjärnor har genom den biologiska utvecklingen förmågan att uppleva vad något är med relevans för dem själva eller någon annan eller något annat. Det gör att individ eller grupp kan förhålla sig ändamålsenligt till saker och ting, till andra levande varelser, till situationer och händelser. Det förhållningssätt och det sätt att uppfatta som uppstår i hjärnan upplevs som meningsfullt i förhållande till det som individen förhåller sig till.
Det är i biologiskt perspektiv en speciell förmåga hos hjärnan att få denna kvalitet i upplevelser som vi kallar 'mening'.
För människans del tillkommer rent kognitiva processer som gör att vi uppfattar och upplever mening redan genom att hänföra något till en kategori av fenomen (som dryck, födoämne, jobb, verktyg, fordon och så vidare), vilkas egenskaper eller funktioner som vi sedan tidigar blivit förtrogna med.
På en ännu mer avancerad nivå kan människor få en upplevelse av mening (åstadkomma ett meningsskapande) i jämförelser, i abstrakta begrepp och teorier, i historiska sammanhang och händelser och så vidare.
2. Att ge mening åt något, åt livet, döden, yrket, arbetsuppgifterna, fritiden, av närstående eller av egendom och så vidare.
Uttryck som "bäst som sker" och "Herrens vägar är outgrundliga" är försök att ge mening åt det obegripliga.
I hälsopsykologi anses människors förmåga att uppleva mening som centralt för psykisk och fysisk hälsa. Några forskare har lanserat en meaning making model för analys av de olika stegen eller delarna i människors sätt att få en helhetsbild av tillvaron (eng: a global meaning) och en upplevelse av mening i dagliga situationer som stämmer med helhetsbilden.
Meningsskapande förmåga (eng: meaning-making ability): att kunna uppfatta vad saker och ting är för något, vilken innebörd de har, till exempel att förstå innebörden i andras minspel och kroppsspråk. När man på engelska talar om kapaciteten hos denna förmåga, används uttrycket meaning-making capacity.
Gruppmeningsskapande (eng: group sense making): att genom samtal och diskussioner i gruppsammanhang bilda sig en uppfattning om något eller ändra uppfattningar som man redan har, ibland på ett genomgripande sätt.
Relaterade sökord: fenomenologi, Viktor Frankl, KASAM, kunskapsprocess, mening, meningsbärande element, meningskollaps, perspektivism, psykosemiotik, reframing, semantik, semantisk interoperabilitet, semiotik, transaktion.
Ordform: Som attribut till ett huvudord förbinds på engelska vanligen orden med ett bindestreck: meaning-making. Som fristående substantiv används i många fall formen utan bindestreck: meaning making eller making meaning. Samma sak gäller termen sense-making som också skrivs sense making eller sensemaking.
Terminologi: To make sense of something (making sense of something) innebär att man förklarar vad något betyder eller står för, eventuellt också hur det används.
["fenomenologi","meningsbärande element","intentionalitet","meningskollaps","mening","KASAM","Viktor Frankl","hälsopsykologi","semantik","semantisk interoperabilitet","kognitiva processer","kunskapsprocess","psykosemiotik","semiotik","perspektivism","reframing","transaktion","analys"]
Om Psykologiguiden