1. Modell av omvärlden som vi gör oss på ett schematiskt och skissartat sätt, till exempel föreställningar om gator och hus, rondeller med mera, men ändå tillräckligt likt i sin struktur med verkligheten för att vi ska känna igen oss när vi på cykel eller annat sätt söker oss fram från en punkt i en stad eller by till en annan. Det är alltså en modell som vilken annan modell som helst men mental och alltså ett mentalt ramverk.
2. Sätt hos en individ eller grupp att göra sig föreställningar om sådant som manligt och kvinnligt, ungt och gammalt, rätt och fel, högtidligt och vardagligt.
Mentala modeller och MDI
För dem som gör sökvägar i ett datorprogram spelar det stor roll att ha en så säker uppfattning som möjligt om användarnas mentala modeller. Det som användarna skriver in i till exempel Socialstyrelsens eller Vägverkets sökruta ska komma in på en sökväg som gör att de når fram till ett ställe som besvarar eller belyser den fråga som de söker information om.
Mentala modeller, pedagogik och kommunikation
För föreläsare, instruktörer, handledare, läromedelsförfattare och kollegor som diskuterar med någon som vill bli mer skicklig eller insatt i något gör klokt i att utgå så korrekt som möjligt från mottagarnas mentala modeller.
I början av 1800-talet formulerade den danske filosofen Søren Kierkegaard (1813-1855) vikten i det egna författarskapet av att utgå från läsarnas mentala modeller: "Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det hjälper det inte om jag kan och vet mera."
Liknande tankar ligger till grund för begreppet hermeneutisk cirkel hos den tyske filosofen Wilhelm Dilthey (1833-1911).
Även företrädare för tysk undervisningsmetodik hade på 1800-talet som grund för sina rekommendationer till lärare att utgå från den förståelse som eleverna redan har, deras förförståelse.
På 1900-talet tog sig dessa tankar uttryck i en princip som formulerades av den ryske psykologen Lev Vygotskij (1896-1934) om den "proximala utvecklingszonen". Det gäller för föräldrar, lärare och handledare att hjälpa de lärande över till ett nästa steg i utvecklingen eller förståelsen, ett steg som ligger närmast där de befinner sig och som de börjar bli mogna att ta.
Relaterade sökord: apperceptionsmassa, fördom, hermeneutisk cirkel, inre arbetsmodell, mental representation, målgrupp, problemrymd, schema, skript, teorin om mentala modeller.
["ramverk","målgrupp","mental representation","inre arbetsmodell","teorin om mentala modeller","apperceptionsmassa>>apperception","hermeneutisk cirkel","Wilhelm Dilthey","skript","förförståelse","fördom","MDI","hermeneutisk cirkel","problemrymd","mentalt","mental","schema"]
Om Psykologiguiden