Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "mentalhygien":

• mentalhygien

  mental hygiene [ˌmɛntlˈhaɪdʒi:n]

  Äldre term för läran om hur människor bäst bevarar och främjar sin psykiska hälsa och för åtgärder som vidtas från samhällets sida för aktivt främjande av psykisk hälsa.
  

  Grundtanken var att om människor skötte sin mentala hygien med samma omsorg som den kroppsliga skulle man i stor utsträckning kunna förebygga många former av psykisk ohälsa.
  

  Med mentalhygieniska metoder hoppades man kunna få människor att hantera sin vardag utan att drabbas av stress och psykiska problem.

  Mentalhygien blev ett begrepp i vad man kallar den mentalhygieniska rörelsen. Den tog fart på 1910-talet och ersattes av andra rörelser på 1960- och 1970-talen.
  

  På 1960-talet kom man att överbetona anpassning. Anpassning sågs som tecken på psykisk hälsa, missanpassning som ohälsa för myndigheterna att ta itu med. Budskapet att "glatt lyda spelets regler" kom att upplevas som kränkande av företrädare för 1960- och 1970-talens protest- och reformrörelser.
  

  Från idé till rörelse
  

  Den som först lanserade ordet mentalhygien var medicinprofessorn William Sweetser (1797-1875) i USA med boken Mental Hygiene publicerad i New York 1843 och i London året därpå. Han beskrev hur okontrollerade känslor påverkar människors hälsa och i synnerhet hur verklighetsfrämmande fantasier kan skada nervsystemet och framkalla psykisk och fysisk ohälsa.
  

  Begreppet mentalhygien blev till en rörelse i tiden (eng: the Mental hygiene movement) genom amerikanen Clifford Beers (1876-1943) som skrev boken A mind that found itself  (1908). Han skildrade där sin depression, sina vanföreställningar och självmordsförsök (på den tiden betraktade som kriminella) och den dåliga och delvis grymma behandling som han utsattes för som patient på ett mentalsjukhus.
  

  Samma år som boken kom ut tog han initiativ till Connecticut Society for Mental Hygiene. Med stöd av USA:s ledande psykologiprofessor, William James (1842-1910), och främste psykiatriprofessor, Adolf Meyer (1866-1950), grundade han år 1909 Mental Health America – The National Committee for Mental Hygiene, NCMH, som senare, när ordet mentalhygien kom ur bruk, ändrade namn till Association for Mental Health.

  Termen spreds över världen och the Mental hygiene movement fick nya inriktningar och nya syften.
  

  Ordet hygien som ledstjärna
  

  Ordet 'mentalhygien' var en parallell till andra slagord som hade sitt ursprung i försöken att komma till rätta med de dåliga förhållandena i de nya industristäderna, ord som 'socialhygien' (tillämpad i en medicinsk specialitet som kallades socialmedicin), skolhygien, sexualhygien, tandhygien, vattenhygien, livsmedelshygien, rashygien och hygien i största allmänhet, allt ibland sammanfattat som 'hygienismen'. Förändringarna i synsätten hängde ihop med att miljöns påverkan på människors fysiska och psykiska hälsa blev uppenbar i industristäderna i USA och Västeuropa.
  

  Hoppet om att kunna påverka
  

  På 1920-talet tog rörelsen en ny vändning genom att det spreds idéer först i USA och Storbritannien, något senare i andra länder att man med metoder inspirerade av John B. Watsons behaviorism och Sigmund Freuds psykoanalys skulle kunna förebygga psykisk ohälsa genom att tillämpa mentalhygieniska principer i barnuppfostran och i undervisningen i skolorna. Det uppstod en koppling mellan mentalhygienrörelsen och barnpsykoterapi, skolpsykologi, psykosocial behandling och psykosociala stödinsatser.
  

  Ordet hygien tappar kraft
  

  Under årtiondena efter andra världskriget, på 1960- och 1970-talen, försvagades den mentalhygieniska rörelsen.
  

  Alltfler blev tveksamma till att enkla hygieniska åtgärder skulle kunna förebygga psykisk ohälsa. Det krävdes mer professionella metoder för att bevara den psykiska folkhälsan.

  Själva ordet mentalhygien ersattes av ord på 'hälsa' som till exempel 'psykisk hälsa', 'positiv psykisk hälsa' och slagord som 'positiv psykologi', 'självförverkligande', 'lycka' och 'livskvalitet'.
  

  Psykoterapi i olika former tog från 1970-talet över det intresse för psykisk hälsa och ohälsa som tidigare kanaliserats via mentalhygienen.
  

  I företagen och offentliga verksamheter kom man att använda ordet 'psykosocial' för sådant som man tidigare kallat mentalhygieniskt.
  

  Grundtankarna i den mentalhygieniska rörelsen lever ändå kvar, främst i olika former av psykosocialt arbete.
  

  Relaterade sökord: Barnbyn Skå, lycka, mental hälsa, prevention, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, psykosocial.

  Ordformer:
  

  Adjektiv: mentalhygienisk (eng: mental hygienic).
  

  I många uttryck används substantivet mental hygiene som attribut, till exempel i uttrycket the mental hygiene movement och the mental hygiene discourse (den mentalhygieniska diskursen).
  

  Mental hygienist [ˌmɛntlˈhaɪdʒiːnɪst, USA-uttal: ˌmɛntl haɪˈdʒinɪst eller ˌmɛntlhaɪˈdʒɛnɪst eller ˌmɛntlˈhaɪˌdʒinɪst] företrädare för mentalhygienrörelsen.

  Etymologi: 'Mental' kommer av det latinska ordet mens 'sinne', 'psyke'. 'Hygien' kommer av det grekiska ordet ὑγιεινός {uttal: hygienåss´} 'hälsosam', 'hälsofrämjande', 'hälsobringande'.
  

  ["Clifford Beers","stress","psykiska problem","William James","Adolf Meyer","mental hälsa","skolpsykologin","psykosocial behandling","psykosociala stödinsatser","barnpsykoterapi","skolpsykologi","Barnbyn Skå","prevention","psykiska hälsa","psykisk hälsa","John B. Watsons","behaviorism","Sigmund Freuds","psykoanalys","psykisk ohälsa","positiv psykisk hälsa","positiv psykologi","självförverkligande","psykosocialt","psykosocial","livskvalitet","barnpsykoterapin","lycka","diskursen","Mind>>Mind (förening för psykisk hälsa)"]