Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "metakognition":

• metakognition

  metacognition, meta-cognition [ˌmetəkɒɡˈnɪʃən]

  Grekiska: μετά {uttal: metta´} 'bredvid', 'ovanför' + latin: cognitio {uttal: kåggnitt´iå} 'föreställning', 'kunskap', 'kognition'.

  Termens innebörd

  Människors medvetande och kunskap om hur deras psyke fungerar: hur de gör när de löser uppgifter eller finner lösningar på problem som de ställs inför. Ett metakognitivt förhållningssätt gör att man har nära till reflektion och efter lite träning även möjlighet att förändra tankevanor och synsätt.

  Man tar sig upp på metakognitiv nivå när växlar från tanken "jag klarar ingenting nuförtiden" till "det är en tanke i mitt huvud att jag inte klarar något nuförtiden". Ytterligare ett sätt att ta sig upp på metakognitiv nivå är att fråga sig "hur ska jag göra för att ta fasta på allt bra som jag faktiskt gör?"
  

  Metakognition i psykoterapin
  

  Mindfulnessbaserade terapier är metakognitiva på det sättet att de hjälper människor att ta ställning till egna tankar, känslor och motiv och på det sätter få distans till sina problem.

  Man skiljer här mellan metakognitiv kunskap (eng: metacognitive knowledge) som innebär att man vet att tankar och föreställningar är något subjektivt, och metakognitiv insikt (eng: metacognitive insight) eller metakognitiv medvetenhet (eng: metacognitive awareness) som innebär att man hela tiden är på det klara med att det man ser, hör, känner, tänker och så vidare är något hos en själv och inte den verklighet som man spontant uppfattar att det är fråga om.
  

  Man skiljer också mellan metakognition som en form av styrning av tankemönster och metakognition som medvetenhet om denna styrning och dess natur. Det är den sistnämnda som ger möjlighet till förändring av fastlåsta och destruktiva tankemönster.
  

  Primär och sekundär kognition
  

  I metakognitiv terapi (MCT) – se nedan – gör man skillnad mellan primär kognition och sekundär kognition.
  

  Den primära är vad vi faktiskt ser, hör, tänker, planerar, minns och så vidare.
  

  Den sekundära är allt det i vår hjärna som styr vårt sätt att uppfatta, reflektera, planera, ta fram i minnet och så vidare.

  Metakognition kan också vara antingen primär eller sekundär.
  

  Den primära metakognitionen är allt det som styr vårt sätt att uppfatta, tänka, minnas och så vidare. Den sekundära metakognitionen är att göra sig medveten om dessa mönster.

  I kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) söker man genom sekundär metakognition ändra människors tankeinnehåll, den primära kognitionen.
  

  I metakognitiv terapi söker man i stället hjälpa människor att ändra den sekundära kognitionen genom få dem att ta kontroll över de metakognitiva styrande processerna.
  

  Metakognition i filosofin
  

  Filosofin har sedan urminnes tider varit inriktad på metakognitiva fenomen. Fenomenologi och konstruktivism är exempel på filosofisk teori om vad sådant som varseblivning, tänkande, begreppsbildning och liknande psykiska fenomen egentligen är och hur de kommer till stånd sådana som de framträder i vårt medvetande.

  Några uttryck

  Metakognitiv teori (eng: metacognitive theory,  metacognitive model)
  

  1. Teori om att psykiska fenomen till stor del regleras o ch styrs av bakomliggande scheman, tankevanor, värderingar, preferenser, önskningar, känslor och blockeringar med mera. Olika forskare som arbetar med dessa fenomen har något olika teori om vad den metakognitiva nivån i vår psyke består av och hur den fungerar.

  2. Adian Wells metakognitiva teori (eng: Adrian Well's metacogntive theory), den psykologiska teori som ligger till grund för metakognitiv terapi. Enligt Wells metakognitiva modell av psykisk ohälsa (eng: metacognitive model of mental disorder) av typen generaliserat ångestsyndrom och posttraumatiskt stressyndrom är det en allmän oro på metakognitiv nivå som ger upphov till negativa tankemönster. Utöver denna nivå av styrande processer finns enligt Wells ytterligare en kognitiv nivå som består i bedömning (eng: appraisal) av och ställningstagande till de negativa tankemönstren.
  

  Metakognitiv personlighetsvariabel (eng: metacognitive personality variable) är en personlighetsegenskap som präglar individens sätt att vara i fråga om att vara reflekterande, medveten och självransakande.

  Metakognitiv process/metakognitiva processer (eng: meta-cognitive process/meta-cognitive processes): Tankar och reflektioner som gäller eget sätt att uppfatta och tänka.

  Metakognitiv färdighet/metakognitiv färdigheter (eng: meta-cognitive skill/meta-cognitive skills): förmåga att se på eget sätt att uppfatta och tänka i olika perspektiv.

  Metakognitiv strategi/metakognitiv strategier (eng: meta-cognitive strategy/meta-cognitive strategies): Metod som används för att på ett systematiskt sätt reflektera över och bedöma egna sätt att uppfatta och tänka.

  Relaterade sökord:
  

  acceptance and commitment therapy, Blooms taxonomi, defusion, lärlogg, metakognitiv terapi, metaminne, metanivå, reflexivitet, mindfulness, sentience, självmedvetande.

  Ordformer:

  Substantiv: metakognitionen, metakognitionens, metakognitioner, metakognitioners, metakognitionerna, metakognitionernas.
  

  Adjektiv och adverb: metakognitivt.
  

  Adjektiv: metakognitiv, metakognitiva, metakognitivt (eng: metacognitive).

  Även skrivsättet meta-kognition, meta-kognitiv, meta-kognitiva (eng: meta-cognition, meta-cognitive) förekommer. Stavningen utan bindestreck är den vanliga i lexika och uppslagsböcker.

  ["reflektion","defusion","metaminne","lärlogg","metaminne","metanivå","mindfulness,","intellektans","mindfulnessbaserade terapier","generaliserat ångestsyndrom","posttraumatiskt stressyndrom","acceptance and commitment therapy","reflexivitet","sentience","Blooms taxonomi","metakognitiv terapi","kognition","Fenomenologi","konstruktivism","Filosofin","självmedvetande","tankemönster"]