Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "metakognition":

• metakognition

  metacognition, meta-cognition [ˌmɛtəkɒɡˈnɪʃən]

  Grekiska: μετά {uttal: metta´} 'bredvid', 'ovanför' + latin: cognitio {uttal: kåggnitt´iå} 'föreställning', 'kunskap', 'kognition'.
  

  Som psykologisk term lanserades 'metakognitivon' i slutet av 1970-talet av de amerikanska utvecklingspsykologerna [exturl:John Flavell|https://en.wikipedia.org/wiki/John_H._Flavell] (f 1928) och [exturl:Ann L. Brown|https://en.wikipedia.org/wiki/Ann_Brown]  (1943–1999).
  

  Flavell använde termen om tänkande om tänkande, något barn får förmåga till i växande grad under uppväxten, att vara medvetna och uppmärksamma på att och hur de minns och att och hur de tänker.
  

  Brown använde termen om de strategier (medvetna eller omedvetna) och den kontroll av eget sätt att tänka, lära och  minnas som stärker barns förmåga att lära och lösa uppgifter i lek och skolarbete. Strategier och mönster som de är lika omedvetna om som den vanlige datoranvändaren om de scheman som får texter och bilder att se ut och fungera som de gör.

  Man skiljer därför i de flesta sammanhang mellan metakognition som en form av styrning av tankemönster (metakognitiv färdighet) och metakognition som medvetenhet om denna styrning och dess natur (metakognitiv kunskap). Det är den sistnämnda som ger möjlighet till förändring av fastlåsta och destruktiva tankemönster.

  Metakognitiv kunskap, metakognitivt medvetande
  

  Metakognitiv kunskap är en term som används om vårt medvetande och kunskap om hur vårt psyke fungerar, hur vi gör när vi löser uppgifter eller finner lösningar på problem som vi ställs inför.
  

  Man skiljer mellan metakognitiv kunskap (eng: metacognitive knowledge), som innebär att man vet att tankar och föreställningar är något subjektivt, och metakognitiv insikt (eng: metacognitive insight) eller metakognitiv medvetenhet (eng: metacognitive awareness) som innebär att man är på det klara med att det man ser, hör, känner, tänker och så vidare är något hos en själv och inte artskilt från den verklighet som man spontant uppfattar att det är fråga om.

  Metakognitiv färdighet
  

  Ett metakognitivt förhållningssätt gör att man har nära till reflektion och efter lite träning även möjlighet att förändra tankevanor och synsätt.

  Man tar sig upp på metakognitiv nivå när man växlar från tanken "jag klarar ingenting nuförtiden" till "det är en tanke i mitt huvud att jag inte klarar något nuförtiden". Ytterligare ett sätt att ta sig upp på metakognitiv nivå är att fråga sig "hur ska jag göra för att ta fasta på allt bra som jag faktiskt gör?"

  Psykiska funktioner som både främjar och själva stärks av förmågan till metakognition är självkontroll (eng: self-control), självreglering (eng: self-regulation) och exekutiv kontroll (eng: executive control).

  Metakognition i psykoterapin
  

  Mindfulnessbaserade terapier är metakognitiva på det sättet att de hjälper människor att ta ställning till egna tankar, känslor och motiv och på det sättet få distans till de problem som de vill komma till rätta med.

  Primär och sekundär kognition
  

  I metakognitiv terapi (MCT) – se nedan – används termen sekundär kognition om det som också kallas metakognition.
  

  Den primära är vad vi faktiskt ser, hör, tänker, planerar, minns och så vidare.
  

  Den sekundära, metakognitionen, är allt det i vår hjärna som styr vårt sätt att uppfatta, reflektera, planera, ta fram i minnet och så vidare. Det är metakognition som färdighet.
  

  Metakognition kan i sin tur vara antingen primär eller sekundär.
  

  Den primära metakognitionen är allt det som styr vårt sätt att uppfatta, tänka, minnas och så vidare. Det är metakognition som icke-medveten färdighet
  

  Den sekundära metakognitionen är att göra sig medveten om dessa mönster, alltså metakognitiv kunskap och metakognitivt medvetande.
  

  I kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) söker man genom inverkan på människors kognitiva beteende åstadkomma en ändring i deras sätt att fungera kognitivt, det vill säga i deras metakognitiv färdighet.
  

  I metakognitiv terapi söker man i stället hjälpa människor att ändra den sekundära kognitionen genom få dem att ta kontroll över de metakognitiva styrande processerna.
  

  Metakognition i filosofin
  

  Filosofin har sedan urminnes tider varit inriktad på metakognitiva fenomen.
  

  Sokrates och Platon i det forntida Grekland sökte kunskap om de begrepps- och tankemönster, "idévärldens" eviga förebilder, som ger upphov till hur vi upplever saker och ting med våra sinnen.

  Filosofen Immanuel Kant i Tyskland på 1700-talet upptäckte klargjorde hur allt vi uppfattar är styrt och format av förståndets egen aktivitet, alltifrån tids- och rumsupplevelse till begrepp och teorier. Hans efterföljare tänkte sig att man i vad någon av dem kallade intellektuell åskådning skulle kunna få kontakt med den egentliga sanna verkligheten.
  

  Fenomenologin på 1900-talet och olika former av konstruktivism i nutiden är exempel på filosofisk teoribildning om vad sådant som varseblivning, tänkande, begreppsbildning och liknande psykiska fenomen egentligen är och hur de kommer till stånd sådana som de framträder i vårt medvetande.

  Några uttryck

  Metakognitiv teori (eng: metacognitive theory,  metacognitive model)
  

  1. Teori om att psykiska fenomen till stor del regleras och styrs av bakomliggande scheman, tankevanor, värderingar, preferenser, önskningar, känslor och blockeringar med mera. Olika forskare som arbetar med dessa fenomen har något olika teorier om vad den metakognitiva nivån i vår psyke består av och hur den fungerar.

  2. Adian Wells metakognitiva teori (eng: Adrian Well's metacogntive theory), den psykologiska teori som ligger till grund för metakognitiv terapi. Enligt Wells metakognitiva modell av psykisk ohälsa (eng: metacognitive model of mental disorder), av typen generaliserat ångestsyndrom och posttraumatiskt stressyndrom, är det en allmän oro på metakognitiv nivå som ger upphov till negativa tankemönster. Utöver denna nivå av styrande processer finns enligt Wells ytterligare metakognitiv nivå som består i bedömning (eng: appraisal) av och ställningstagande till de negativa tankemönstren.
  

  Metakognitiv personlighetsvariabel (eng: metacognitive personality variable) är en personlighetsegenskap som präglar individens sätt att vara i fråga om att vara reflekterande, medveten och självrannsakande.

  Metakognitiv process/metakognitiva processer (Eng: meta-cognitive process/meta-cognitive processes): Tankar och reflektioner som styr eget sätt att uppfatta och tänka.

  Metakognitiv färdighet/metakognitiv färdigheter (eng: meta-cognitive skill/meta-cognitive skills): Förmåga att se på eget sätt att uppfatta och tänka i olika perspektiv.

  Metakognitiv strategi/metakognitiv strategier (eng: meta-cognitive strategy/meta-cognitive strategies): Att på ett systematiskt sätt reflektera över och bedöma egna sätt att uppfatta och tänka.

  Relaterade sökord:
  

  acceptance and commitment therapy, awareness, Blooms taxonomi, defusion, lärlogg, metakognitiv terapi, metaminne, metanivå, reflexivitet, mindfulness, sentience, självmedvetande, skript.

  Ordformer:

  Adverb: metakognitivt (eng: metacognitively).

  Adjektiv: metakognitiv, metakognitiva, metakognitivt (eng: metacognitive).

  Även skrivsättet meta-kognition, meta-kognitiv, meta-kognitivt, meta-kognitiva (eng: meta-cognition, meta-cognitive) förekommer. Stavningen utan bindestreck är den vanliga i lexikon och uppslagsböcker.

  ["reflektion","defusion","metaminne","självkontroll","självreglering","Mindfulnessbaserade","tankar","känslor","motiv","strategier","Fenomenologin","begreppsbildning","scheman","värderingar","Immanuel Kant","exekutiv kontroll","psykisk ohälsa","awareness","lärlogg","metaminne","personlighetsegenskap","metanivå","mindfulness,","intellektans","mindfulnessbaserade terapier","generaliserat ångestsyndrom","posttraumatiskt stressyndrom","acceptance and commitment therapy","reflexivitet","kognitiv psykoterapi","kognitiv beteendeterapi","sentience","Blooms taxonomi","metakognitiv terapi","kognition","Fenomenologi","konstruktivism","Filosofin","självmedvetande","tankemönster","kognitiva","Sokrates","Platon","term","skript"]