Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "metakognitiv terapi":

• metakognitiv terapi

  metacognitive therapy [ˌmetəˈkɒɡnɪtɪv θerəpi], MCT [ˌemsi:ˈti:]

  1. Sådan psykoterapi som inriktas på metakognition, det vill säga på de föreställningar, föresatser, värderingar och tankemönster som på ett begränsande och i många fall destruktivt sätt styr tankar, beslut, attityder och idéer om vad man kan och inte kan, bör och inte bör göra. Exempel är mindfulnessbaserade terapier, psykodynamisk terapi och det som kallas metakognitiv terapi (MCT).:
  

  2. Metacognitive therapy, MCT. En form av psykoterapi, presenterad på 1990-talet av Adrian Wells (f 1962), professor i klinisk och experimentell psykopatologi vid University of Manchester, och Karin Carter vid MCT Institute (MCT-I), i Manchester, England, båda specialister i klinisk psykologi, samt Gerald Matthews vid University of Dundee i Skottland.
  

  Den går ut på att få människor med psykiska problem att ta kontroll över obefogad, irrationell oro och ångest och samtidigt ändra destruktiva tankemönster som både drivs av sådana känslor och ger upphov till dem.
  

  De får träning i att komma till rätta med föreställningar (eng: beliefs) som de kan ha om orons obeveklighet och uppfattningen om oro som något naturligt och önskvärt.
  

  Många tror att oro är ett bra sätt att undvika kommande faror, en föreställning som styr medvetna föreställningar (och alltså är metakognitiv) utan att själv vara medveten men som i en terapi kan göras till medveten uppmärksamhetsreglering.
  

  Metakognitiv terapin går ut på att komma till rätta med  icke-medvetna styrande föreställningar genom att man hjälper patienterna att hantera den oro (eng: worry) som ligger till grund för dem och skapar utvidgat tänkande i form av tankar på allt som kan hända dem i framtiden och ältande (eng: rumination) av tidigare hot, olyckor och oförrätter.
  

  I Sverige företräds metakognitiv tetapi av Föreningen Metakognitiv terapi i Sverige (MCT-SE).

  Medveten oro väcker icke-medveten oro
  

  I metakognitiv terapi skiljer man mellan typ 1-oro och typ 2-oro.

  Typ 1-oro  (eng: type 1 worry) gäller händelser i det dagliga livet, symtom på kroppslig eller mental ohälsa eller existentiella frågor. I de flesta fall upphör oron när anledningen till den är borta, till exempel att man fått ett lugnande besked från sin läkare, förstått att oron var obefogad eller kommit till rätta med aktuella livsproblem.
  

  Typ 2-oro (eng: type 2 worry) uppstår när människor börjar oroa sig för sin oro och sina ångestkänslor. Typ 2-oro är alltså oro för den typ av 1-oro som man mer och mer känner som orimlig och påträngande.
  

  Om ett generaliserat ångestsyndrom uppstår, utvecklas enligt Wells negativa föreställningar (eng: negative beliefs/appraisals) om den oro som man känner. De består i att man bedömer dem som a. okontrollerbara och b. farliga för kroppslig och psykisk hälsa och förmåga att fungera socialt.
  

  Typ 2-oron som också kallas metaoro (eng: meta-worry). tar över kontrollen av medvetna tankar, känslor och beteenden.

  Denna oro fungerar alltså som en funktion på metanivå som håller medvetna orostankar vid liv och väcker tankar på allt man kan ha anledning att oroa sig för, så kallat utvidgat tänkande (eng: extended thinking).
  

  När människor får kontroll över uppmärksamheten på den metakognitiva oron (typ 2-oron) kan de därigenom befria sig från tankarna på det som de medvetet oroar sig för.

  Cognitive attentional syndrome
  

  Uppkomsten av metaoro är en kognitiv uppmärksamhetsstörning som man i MCT gett beteckningen the cognitive attentional syndrome, CAS. Det gäller för människor som fastnat i oro av typ 2 att lära sig styra om sin uppmärksamhet från negativa tankemönster till ett flexibelt mer realistiskt sätt att uppfatta sig själva och sin verklighet.
  

  Skillnaden mellan metakognitiv terapi och kognitiv terapi/kognitiv beteendeterapi
  

  Oron av typ 2 väcker grundantaganden och automatiska tankar, till exempel att nyheter i radio och TV om bilolyckor automatiskt väcker tanken att någon man känner blivit skadad. Det är tvärtemot vad Beck kom fram till (att det är grundantagandena och de automatiska tankarna som väcker oron).
  

  I MCT går terapin ut på att komma till rätta med den typ 2-oro som väcker dessa tankar, medan man i kognitiv psykoterapi och KBT fokuserar på en bearbetning av själva de orealistiska och obefogade tankarna. I MCT behandlar man det som styr förvrängt tänkande, i kognitiv terapi (KPT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) innehållet i detta.
  

  Det är vad som gör MCT till metakognitiv terapi, medan KPT och KBT är former av kognitiv terapi.
  

  En speciell metod som ofta används i metakognitiv terapi är att få patienterna att förhålla sig neutralt iakttagande, oberörda till såväl oron, ångesten, depressionen och så vidare som till automatiska tankar som väcks om hot, fara, tvång och uppgivenhet.

  Syftet är att nå en detached mindfulness [dɪˈtætʃt ˈmaɪndfəlnəs], DM, i betydelsen distanserad i relation till den oro och ångest som man upplever. Det är en mindfulness som består i detachment - kylig objektivitet, inte i styrning av vad man tänker och fantiserar om.

  Primär och sekundär kognition och metakognition
  

  I metakognitiv terapi (MCT) gör man skillnad mellan primär kognition och sekundär kognition.

  Den primära är vad vi faktiskt ser, hör, tänker, planerar, minns och så vidare – som psykiska fenomen.

  Den sekundära är allt det i vår hjärna som styr vårt sätt att uppfatta, reflektera, planera, ta fram i minnet och så vidare.

  Även metakognition kan vara såväl primär som sekundär.

  Den primära metakognitionen är allt det som styr vårt sätt att uppfatta, tänka, minnas och så vidare. Den sekundära metakognitionen är att göra sig medveten om dessa mönster.

  I kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) söker man genom sekundär metakognition ändra människors tankeinnehåll, den primära kognitionen.

  I metakognitiv terapi söker man i stället hjälpa människor att ändra den sekundära kognitionen genom få dem att ta kontroll över de metakognitiva styrande processerna.

  Uppmärksamhetsträning och mental flexibilitet
  

  En av metoderna i MCT som används i ett inledande skede av en terapi är attention training technique, ATT. Det är inte i sig själv  någon terapeutisk metod utan ett sätt att öva uppmärksamhet på sådant som man normalt inte lägger märke till i vardagen. Syftet är att öka psykologisk flexibilitet, en form av vad man kallar mental fitness training.
  

  Skillnader och likheter mellan ACT och MCT

  Adrian Wells tar avstånd från den koppling till meditation som finns i acceptance and commitment therapy och från mindfulness i de de flesta former eftersom det är ett fenomen som inte har samma exakta definition som DM (detached mindfulness).
  

  Acceptans av oron inbjuder, hävdar han, till mer tänkande och fokusering på oron i stället för befrielse från den.
  

  Det finns också vissa likheter, bland annat tanken att frigörelsen från oron leder till förmåga att flexibelt engagera sig i meningsfulla uppgifter (i ACT är det commitment).
  

  En annan likhet består i att båda har teorier om medvetna och dolda sammankopplingar av ord och tankar, MCT med begreppet extended thinking (utvidgat tänkande) och ACT med begreppet relational frames (hopkopplade tankeramar): att tankekedjor plan griper in i, låser och förstärker varandra.

  Relaterade sökord: acceptance and commitment therapy, Basil Bernstein, genetisk strukturalism, Immanuel Kant, kognitiv beteendeterapi, konstruktivism, metakognition, metakommunikation, metarepresentation, mindfulness, mindfulnessbaserad psykoterapi, psykodynamisk teori.

  ["metakognition","föreställningar","föresatser","värderingar","psykiska problem","kognitiv beteendeterapi","Basil Bernstein","generaliserat ångestsyndrom","mindfulnessbaserad psykoterapi","mindfulness","meditation","metanivå","attention training","definition","technique>>uppmärksamhetsreglering","beliefs","uppmärksamhetsreglering","appraisals","Aaron Beck","emotionsreglering","Acceptans","Immanuel Kant","genetisk strukturalism","konstruktivism","ångest","metakommunikation","tankemönster","metarepresentation","metakognitiv","psykodynamisk teori","grundantaganden","utvidgat tänkande","KBT","relational frames>>relational frames theory","automatiska tankar","klinisk psykologi","psykoterapi","acceptance and commitment therapy","psykologisk flexibilitet"]