metanarrative [ˌmetəˈnærətɪv], grand narrative [ɡrænd ~], master narrative [ˈmɑːstə ~, USA-uttal: ˈmæstər ~]
Begrepp lanserat av den franske filosofen Jean-François Lyotard år 1979 som med det begreppet gav upphov till den rörelse i slutet av 1900-talet som kallas postmodernism.
Ett metanarrativ, en metaberättelse (eng: grand narrative, master narrative) är ett perspektiv eller ett mer eller mindre omedvetet sätt att tänka som styr sättet att uppfatta företeelser och händelser, vilket i sin tur styr vetenskaper och verksamheter.
Under industrialismen hade man ett metanarrativ enligt vilket man trodde på utbredningen av västländernas industrisystem som det enda riktiga.
Under andra hälften av 1900-talet dominerade i västländerna, bland annat Sverige, en politik som gick ut på jämlikhet och jämställdhet. Forskning om kvinnans ställning, om arbetsförhållanden på företagen och levnadsstandard hos olika folkgrupper fick stort utrymme. Bakgrunden var en ännu större "berättelse", som utformades av Karl Marx om att alla samhällens historia är en historia om klasskamp och att den tidigare kampen mellan borgare och adel under industrialiseringen avlösts av en ny kamp, den mellan borgare och arbetare och den skulle leda till det klasslösa samhället. Där skulle medborgarna via politiska organ få stort inflytande över näringsliv, skola och utbildning, vård och omsorg, rättsväsende och försvar.
I det postmoderna samhället (från 1980-talet) har de stora berättelserna förlorat mycket av sin tilltro men ersätts av nya metanarrativ, till exempel om nyliberalismens "berättelse" den fria konkurrensens stora fördelar i ett allt mer globaliserat samhälle med krav på acceptans av mångfald.
Relaterade sökord: berättelse, corporate storytelling, history marketing, kultur, meta-, narrativ, paradigm, perspektiv, postmodernism, reframing.
["kultur","mångfald","paradigm","narrativitet","postmodernism","perspektiv","berättelse","reframing","corporate storytelling","history marketing"]
Om Psykologiguiden