Granskning och bedömning av reflektioner som man gjort, till exempel om tankar och känslor som man haft när man sökt se en händelse, situation eller fråga ur olika synvinklar.
Att metareflektera är att reflektera över innehållet i pågående eller tidigare reflekterande, "meta-" i betydelsen "vid sidan av". Man ställer sig utanför sig själv och funderar över (=metareflektion) vad man tänkt (=reflektion) om det som man varit med om (händelser). Det rör sig om tre led, som i rätt tidsordning ser ut så här:
händelser>reflektion>metareflektion.
Termen används om alla former av förnyad bearbetning av reflektioner som man gjort när man varit med om något.
Det centrala i begreppet metareflektion är att man inte bara funderar över vad som hänt utan tar ytterligare ett steg tillbaka och granskar det egna sättet att reflektera och eventuellt ifrågasätter om denna nya eftertanke inverkat gynnsamt på lärande och nyorientering.
En pedagogisk metod för metareflektion är att i en databas lagra elevers eller studenters reflektioner över sitt studiearbete och i efterhand låta dem "metareflektera" över dessa, antingen enbart de egna eller både de egna och andras (om detta är överenskommet).
Relaterade sökord: dubbellooplärande, metakognition, metakommunikation, metaminne, metateori, organisatoriskt lärande, reflektion, Schön.
Etymologi:
Grekiska: μετά {uttal: metta´} 'bakom', 'bredvid', 'ovanför' (på ett högre plan) + latin: reflectere {uttal: reflek´tere} 'böja tillbaka', 'reflektera'.
["organisatoriskt lärande","metateori","metaminne","reflektion","Schön","metakognition","metakommunikation","dubbellooplärande","pedagogisk","metod","tankar","känslor","lärande"]
Om Psykologiguiden