Grekiska: μετά- {uttal: meta´} 'bredvid', 'utöver' + θεωρία {uttal: teåri´a} 'betraktande', 'åsyn', 'vetenskaplig studie', 'teori'.
1. Vetenskapsteori, teori om hur teorier uppstår och är beskaffade. Sådana teorier kallas metateoretiska.
2. En viss teoris metateori, till exempel behaviorismens eller psykoanalysens metateori, är den grundsyn eller filosofi som ligger bakom begreppen och teoribildningen inom respektive riktning.
För behaviorismen är det sådant som att endast genom förstärkningar och uteblivna förstärkningar konstaterbara förändringar i beteendet kan bli föremål för vetenskaplig forskning i psykologin.
För psykoanalysen är det sådant som till exempel att medfödda drifter, främst sexualitet och aggression, bestämmer hur människor uppfattar och upplever sig själva och andra och genom bortträngning till det omedvetna skapar konflikter och neurotiska reaktionsmönster.
För fenomenologi, gestaltpsykologi med flera är det vårt sätt att uppfatta och uppleva som är den värld vi lever i och som förklarar vårt sätt att planera och agera.
Relaterade sökord: behaviorism, meta-. psykoanalys, psykodynamisk, psykologisk teori, psykologiska teorier och riktningar, teori.
Ordformer: metateorin, metateorier, metateorierna, metateoretisk, metateoretiska, metateoretiskt, meta-teori, meta-teorin, meta-teorier, meta-teorierna, meta-teoretisk, meta-teoretiska, meta-teoretiskt. Ordformerna utan bindestreck är de vanligaste.
["Vetenskapsteori","behaviorism","psykologiska teorier och riktningar","psykologisk teori","meta-","psykoanalys","psykodynamisk","fenomenologi","gestaltpsykologi","teori"]
Om Psykologiguiden