Beteckning på den inre bild som man kan göra åt sig själv av en stor byggnad (ett palats), där man i viss ordning placerar fantiserade föremål och situationer som representerar det som man ska komma ihåg, till exempiel en inköpslista. (Om man ska komma ihåg att köpa salt, mjölk och senap, kan man föreställa sig att man kommer in i en sal med en bassäng med saltvatten och att det i ena hörnet finns ett korvstånd med senapstuber och där i stället för en person står en råmande ko.)
Denna memoreringskonst går tillbaka på en minnesteknik som den grekiske skalden Simonides {sv uttal: simå´niddes} på 400-talet före Kristus av en ren händelse kom på. Han befann sig på en fest i ett dåtida palats och lämnade tillställningen precis innan taket rasade in och dödade alla därinne. Efteråt kunde han se salen där han suttit för sin inre syn och exakt ange vilka som hade varit där och på vilken plats vid bordet som varje enskild gäst hade suttit.
Vad Simonides teknik byggde på är platsminnet, lokalsinnet, som är väl utvecklat och ytterst kraftfullt hos såväl djur som människor. Metoden kallas därför också loci-metoden (eng: method of loci) eller en mental promenad (eng: mental walk).
Senare, speciellt under antiken och medeltiden, har "palatsmetoden" vidareutvecklats. Den bygger numera inte bara på platsminnet utan även i högsta grad på insikten om dynamiskt minne, som ger god hjälp av känslor och behov för att minnas. Därför söker man dramatisera föremålen och symbolerna som man placerar på olika ställen genom att till exempel förstora eller förminska dem och hitta egendomliga platser för dem inte bara i ett inbillat palats utan lika gärna i en trädgård, på ett torg, på en cykel och så vidare.
Relaterade sökord: loci-metoden, memoranda, minne, memoreringskonst, mnemoteknik.
["dynamiskt minne","loci-metoden","mnemoteknik","memoranda","memoreringskonst",""]
Om Psykologiguiden