Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "minnet":

• minne

  memory [ˈmɛmərɪ, USA-uttal även: ˈmɛmri]

  Allmän definition, tre betydelser av ordet 'minne'
  

  1. Förmåga att inprägla, lagra och sedan antingen återkalla i medvetandet, på engelska encode, store, recall (retrieve, recollect) sådant man tidigare lagt märke till, tagit del av eller upplevt, eller att a) använda inövade färdigheter (eng: application) eller b) känna igen det man upplevt tidigare (eng: recognition).
  

  2. Det som finns lagrat i a. hjärnan som ett resultat av tidigare erfarenheter och av vilket en del kan återkallas i medvetandet i form av en minnesföreställning (eng: memory, recollection, plural: memories, recollections). eller b. i en apparat eller i elektronisk form och kan tas fram i form av ljud eller bild eller på annat sätt.

  3. Något speciellt som man a. tänker på i form av människor, djur, föremål, händelser, situationer (och kanske har bevarat en del av som souvenir eller minnesanteckningar, eng: records, remembrance, souvenir), b. tänker på för att hedra en person eller händelse som i uttrycket att göra något "till någons minne", eller till minnet av en händelse i det förflutna.
  

  Människans sätt att bearbeta information är dynamiskt och konstruktivt. Informationsbearbetningen aktualiserar, tränger bort, stuvar om och slätar ut föreställningar, motiv och värderingar, i stor utsträckning i samverkan med behov och känslor.

  Minnet är inget utrymme i psyket eller hjärnan i form av en lagerlokal, utan en funktion som gör att man vid kontakt med omvärlden kan känna igen (och inte känna igen), ta fram föreställningar i medvetandet och till dessa kopplade känslor och motiv, använda tidigare erfarenhet vid arbete med nya uppgifter osv.
  

  Mer information om denna aspekt av minnesfunktionen finns under sökorden dynamiskt minne och tyst kunskap.

  Minnesprocessens stadier och minnets delfunktioner

  Minnesprocessen består mycket förenklat av tre stadier (eng: three stages of memory): registrering – lagring – framtagning (eng: encoding – storage – retrieval). Det första stadiet kallas på svenska även kodning eller inkodning.
  

  För vart och ett av dessa stadier krävs aktivering av flera olika minnesfunktioner:
  

  1. kort kvarhållande i ett sinnesorgan av reaktioner på yttre stimuli, bråkdelar av en sekund eller några sekunder, det så kallade sensoriska minnet, sensoriska registret eller sinneslagret (eng: sensory memory, sensory register, sensory information store, SIS), en funktion hos sinnesorgan att under tiondelar av en sekund eller ett par sekunder hålla kvar intrycken så att de bildar helheter (se under ekominne, ikonminne och haptiskt minne), innan det sker

  2. en snabb bearbetning och sortering i arbetsminnet, som också kallas korttidsminnet
  

  3. bearbetning varar under några sekunder och sedan antingen sänder intrycken vidare till långtidsminnet eller försvinner, så kallat korttidsminne, KTM, även kallat primärminne (eng: short-term memory, STM; short-term store, STS, primary memory) som också är ett bearbetningsminne (working memory), vanligen kallat "arbetsminne", en term som dock har fler betydelser (se nedan),

  4. kodning (eng: encoding) i hjärnan,

  5. strukturering och organisation av det som konsoliderats,

  6. lagring som varar länge, så kallat långtidsminne, LTM (eng: long-term store, LTS, secondary memory, permanent memory) varvid det sker en bearbetning och omstrukturering som förvanskar de ursprungliga intrycken och som kan ge upphov till fantasiföreställningar, drömmar, konstnärligt skapande och så vidare,

  7. bortfall, sönderfall och förvrängning av en del av innehållet, till exempel i samband med rekonsolidering,

  8. sökning och framplockning (eller bara användning subliminalt) enligt allmänna eller individuella strategier för omstrukturering och sortering av innehållet (se ekfori),

  9. tillhandahållande för aktualisering i medvetandet av sådant som man håller på med,

  10. minne för planerade handlingar eller för sådant som man vill erinra sig vid ett kommande tillfälle (till exempel vad man ska fråga om när man går till psykologen, läkaren, advokaten osv).

  11. minne för vad man tror sig kunna erinra sig, komma på eller för hur mycket tid och ansträngning som kommer att krävas för att sätta sig in i något, så kallat metaminne.

  Återgivning och igenkänning

  Man skiljer mellan: a) återgivningsminne, en funktion som gör att vi fritt kan söka i minnet och få fram den information eller använda de färdigheter som vi behöver, och b) igenkänningsminne, en funktion som gör att vi åtminstone känner igen det vi en gång vetat eller kunnat och relativt snabbt kan återinlära en färdighet som vi har tappat bort.
  

  Det har genom Betulaprojektet visat sig vara två skilda minnesfunktioner. Ofta används den försvenskade engelskspråkiga (latinska) termen "evokation" (eng: evocation) för återgivning och framplockning och termen "rekognition"  (eng: recognition) för igenkänning.

  Korttidsminne och långtidsminne, nysseffekt och primäreffekt

  På 1960-talet ägnades en stor del av minnesforskningen åt frågor som gällde skillnaden mellan korttidsminne (KTM) och långtidsminne (LTM), på engelska: short term memory (STM) och long term memory (LTM):
  

  KTM uppfattades och studerades som en förmåga att behålla en begränsad mängd information under kort tid i medvetandet, till exempel att komma ihåg de sista orden i en mening under pågående samtal, så kallad nysseffekt (eng: recency effect) eller de första siffrorna i ett telefonnummer som man just fått höra, så kallad primäreffekt (eng: primacy effect). Det var i stort sett lika med minnesspann/omedelbart minne.
  

  Se även kort långtidsminne.
  

  Arbetsminnet

  På 1970-talet gjordes undersökningar av de brittiska psykologerna Alan Baddeley (f 1934) och Graham Hitch (f 1946) som visade att KTM inte är något lager som i en dator.
  

  De kom fram till att korttidsminnet egentligen är ett working memory, bearbetningsminne, på svenska vanligen missvisande översatt med 'arbetsminne'.
  

  Detta består av en styrfunktion (eng: central executive) som har ett antal slavsystem (eng: slave systems). Av dessa undersökte Baddeley särskilt 
  

  • fasthållandet av ljudintryck, den "fonologiska slingan" (phonological loop), och
    
  • fasthållandet av synintryck, det "visuospatiala skissblocket" (eng: visuo-spatial sketchpad)
    
  • fasthållande av ljud- och synintryck med samtidigt inhämtande av information från långtidsminnet till en enhetlig uppfattning av situationen (eng: the episodic buffer, på svenska den episodiska bufferten i meningen att en episodupplevelse skapas som går vidare till episodminnet).
    

  Arbetsminnet/bearbetningsminnet är en sammansatt funktion som möjliggör logisk och annan bearbetning av det vi har i medvetandet, till exempel att bedöma meningar av följande typ är sanna eller falska: "B kommer inte före A i BA."

  Enligt en senare tillkommen arbetsminnesteori finns det dessutom ett "långtidsarbetsminne" som håller sådana intryck, ord och siffror aktuella och lättillgängliga som man behöver under den tid (timmar, dagar, veckor) som man arbetar med en viss uppgift eller befinner sig i en viss situation. därefter blir de svårtillgängliga och vanligen endast eller på sin höjd föremål för igenkänningsminne.

  Se även RAM-minne.
  

  Episodiskt och semantiskt minne (autonoetiskt och noetiskt medvetande), deklarativt minne och procedurminne

  Den mest kända uppdelningen av långtidsminnet (LTM) gjordes 1972 av den kanadensiske psykologen Endel Tulving (1927-2023).
  

  Han gjorde den betydelsefulla distinktionen mellan
  

  • episodiskt minne (händelseminne) och
    
  • semantiskt minne (kunskapsminne).
    

  Det episodiska minnet hanterar personliga händelser kopplade till tid och rum. Tack vare denna funktion kan människor uppleva sig som identiska från det förgångna via nuet in i framtiden.
  

  Det semantiska minnet hanterar information av allmän karaktär, till exempel innebörden av ord och begrepp, kunskaper, trosföreställningar och teorier.

  Han tog senare upp andra forskares distinktion mellan
  

  • deklarativt minne (innehållsminne, såväl episodiskt som semantiskt) och
    
  • procedurminne (för inlärning av färdigheter, vanor, rutiner och tillvägagångssätt).

  Episodiskt och semantiskt minne har allt mer kommit att ersättas av två nya begrepp, även de lanserade av Endel Tulving: autonoetiskt medvetande och noetiskt medvetande.

  Perceptuellt minne

  Tulving tillfogade ett perceptuellt minne, som är vår förmåga att erinra oss syn- och hörselintryck, smaker, lukter av olika föremål och i olika situationer och så vidare utan att sätta ord på intrycken. Eftersom det är ett helt minnessystem kallade han det för det perceptuella minnessystemet (perceptual representation system).
  

  Som minne enbart av en sinnesförnimmelse (en doft av något obestämt, en färgnyans, ett ljud och så vidare) är det något som hanteras av speciella sinnesminnesfunktioner i hjärnan.
  

  Prospektivt minne

  Det har också uppmärksammats vid neuropsykologiska undersökningar att det finns en särskild minnesfunktion för prospektivt minne, den funktion som gör att man kommer ihåg vad man har planerat att göra.
  

  Det är för övrigt en vardaglig iakttagelse att man ofta glömmer bort det som man tänkt göra särskilt om man inte har något, till exempel en anteckning eller en signal i mobilen, som påminnelse.

  Explicit och implicit minne, den tysta kunskapen

  Det finns också anledning att skilja mellan explicit och implicit minne, det vill säga mellan sådant som kommer upp i medvetandet när vi använder det och sådan som fungerar utan att vi är medvetna om det som när det gälller tyst kunskap.
  

  Föreställningstyper

  Man skiljer mellan auditivt minne, motoriskt minne och visuellt minne efter vilka sinnen respektive vilka rörelser som är inlärda och kan återges. På samma sätt finns ett smakminne och ett doftminne som typer av perceptuellt minne när man minns vad det är som smakar respektive luktar på visst sätt.
  

  Enbart minnet av en smak eller doft som sådan eller att något känns mjukt eller strävt eller kallt eller varmt hanteras av de enskilda minnesfunktionerna för sinnesförnimmelser. Man kan ha svårt att återuppleva sådana intryck men som igenkänningsminne är dessa funktioner mycket kraftfulla. Man kan känna igen en doft, en smak, en ton, en stämning som man upplevt många år tidigare.
  

  Mer om detta finns i artiklarna i detta lexikon om föreställningstyp och inlärningsstil.
  

  Gåtfullt hur minnet egentligen fungerar

  Neuropsykologiskt är vår förmåga att minnas och lära mycket mer uppdelad på områden och funktioner i hjärnan än vad ovanstående uppställning ger vid handen. Det framgår av hur specifika (avgränsade) bortfallen av minnesfunktioner kan vara i enskilda fall.
  

  Det är sålunda vilseledande att tala om ett korttidsminne och ett långtidsminne. Det enda vi kan konstatera är att det finns en korttidsminnesfunktion och en långtidsminnesfunktion.

  Relaterade sökord: amnesi, Betulaprojektet, bindningsproblemet, determinerande tendens, ekfori, falska minnessyndromet, glömska, inlärning, inlärningsteori, kort långtidsminne, metaminne, minnesfunktion, minnesförmåga hos djur och människor, mnemoteknik, RAM-minne, reintegration, rekonsolidering, självbiografiskt minne samt nedanstående ord som innehåller ordet "minne", till exempel auditivt minne, motoriskt minne, visuellt minne, motoriskt minne.
  

  Etymologi:

  Det svenska ordet 'minne' går båda tillbaka på ett ord som fanns innan de olika indoeuropeiska språken tog form, besläktat med det engelska ordet mind. Den engelska varianten memory har fått sin form av latinets memoria {uttal: memå´ria} 'minne', ett ord besläktat med engelskans remember.

  ["amnesi","dynamiskt","funktion","episodiskt minne","bindningsproblemet","metaminne","arbetsminne","minnesförmåga hos djur och människor","ekfori","konsoliderats","föreställningstyp","inlärningsstil","episodminnet>>episodiskt minne","falska minnessyndromet","glömska","subliminalt","inlärning","kodning","retention","inlärningsteori","mnemoteknik","Endel Tulving","determinerande tendens","reintegration","rekonsolidering","Betulaprojektet","metaminne","primärminne","minnesspann","självbiografiskt minne","dynamiskt minne","tyst kunskap","minnesfunktioner","minnesfunktion","autonoetiskt medvetande","prospektivt minne","RAM-minne","kort långtidsminne","visuospatiala","semantiskt minne","auditivt minne","motoriskt minne","visuellt minne","motoriskt minne","sensoriskt minne","ekominnet","ekominne","ikonminne","ikoniska minnet","haptiskt minne",""]