Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "monad":

• monad

  Engelska: monad [ˈmɒnæd, ˈməʊnæd]

  Uttal på svenska: {månna´d}.
  

  Termen är bildad på de grekiska orden μονάς {uttal: månnass´} 'enhet', 'enkelhet' och μόνος {uttal: månn´åss} 'ensam'. Samma ordstam finns i 'monarki' ("envälde"), 'monopol', 'monolog', 'monoton', 'monogam' med flera. Monad relaterar till dyad, 'tvåfald' och triad, 'trefald'.

  Pythagoréerna

  I filosofi, matematik och psykologi har termen 'monas' eller 'monad' {svenskt uttal: månna´s, månna´d} kommit att användas om det absolut enkla, odelbara och ursprungliga. Det började med lärjungarna till Pythagoras (c. 570 - c. 495 f Kr) som i likhet med mästaren tänkte sig att allt egentligen består av tal, en form av mysticism i form av talmystik.

  Men det var också en form av rationellt tänkande. De hävdade att verkligheten och allt som finns där har en grund i tal och talrelationer. Bland annat strängarnas längd på musikinstrument står i direkt relation till de toner som de avger. Varje tal kan definieras som en av monader sammansatt mängd.

  Även i nutida naturvetenskap och i den naturvetenskapligt inriktade psykologin utgår man från att allt som är verkligt kan mätas och uttryckas i tal och matematiska funktioner. Företrädare för kvalitativ forskning hävdar att ett sådant synsätt kan bli en form av mystik när det tillämpas på psykologiska och sociala förhållanden.

  Platon och Plotinos, platonism och nyplatonism

  I den idélära som utformades av Platon i Aten omkring 400 år före vår tideräknings början spelade tankegångar från Pythagoras stor roll. Enligt idéläran är begreppen en form av enheter, alltså en sorts monader. De finns oberoende av tid och rum, har ingen volym, förändras inte över tid. Den värld som vi lever i, är en spegelbild av begreppens värld. Varje enskilt ting, varje enskild varelse är en skugglik blandning av avspeglingar av otvetydiga begrepp i en evig idévärld.

  Denna filosofi stod i rak motsats till vad Demokritos {svenskt uttal: demåck´ritåss} från Abdera {svenskt uttal: abbde´ra} hävdade med sin atomlära, teorin att allt består av materiella småpartiklar som kombineras på otaligt många sätt till företeelserna i den värld som vi lever i. Atomerna är i denna filosofi 'monader', men de kallas inte så, eftersom 'monad' är ett begrepp i idealistisk filosofi och därmed bärare av mening.

  Plotinos {uttal: plåtti´nåss}, som levde på 200-tallet e.Kr. var först verksam i Alexandria i Egypten, det tidigare grekiska medelhavsväldets intellektuella centrum, sedan i Rom, romarrikets huvudstad. Han framställde en teori om tillvaron enligt vilken allt uppstår genom utstrålning från den absoluta enheten, det Ena eller Gud, liksom ljuset från solen spaltas upp på färgerna i spektrum.

  Det gäller för människor att uppnå lycksalighet (ett centralt begrepp i senare idealistisk och humanistisk filosofi). Den kan inte nås genom kroppsliga njutningar och materiella ägodelar. Det uppstår hos människor som genom reflexion, kontemplation och meditation låter sitt medvetande förenas med den högsta monaden, det Ena.

  Plotinos filosofi som från 1800-talet kommit att kallas nyplatonism har sedan medeltiden spelat en avgörande roll i humanistisk filosofi, pedagogik och psykologi.

  Monadläran hos Leibniz

  Den tyske filosofen, matematikern och diplomaten Gottfried Wilhelm Leibniz framställde i slutet av 1600-talet en teori om att vår tillvaro alltigenom är av icke-materiellt slag. Liksom man i materialistisk filosofi och psykologi föreställde sig att tillvaron består av odelbara småpartiklar, tänkte sig Leibniz att det finns en oändlig mängd icke-materiella odelbara enheter, vilka han i enlighet med traditionen inom nyplatonismen kallade monader.

  De monadkomplex som likt djur och människor har ett medvetande, uppfattar med allt större tydlighet ju högre upp i djurserien som de kommer, det som händer i andra monader, till exempel i de monader som utgör vad vi uppfattar som den egna kroppen.

  Uppfattandet är enligt Leibniz hela tiden aktivt och skapande. Det är en tanke som fick avgörande betydelse för senare tysk psykologi och filosofi, hos till exempel Immanuel Kant på 1700-talet, hos Hegel och Brentano på 1800-talet och därmed inom fenomenologin, existentialismen och gestaltpsykologin på 1900-talet.
  

  Vi möter varianter av denna tanke även i coaching, action learning och problembaserat lärande.

  Monadisk operator (eng: monadic operator, unary operator): Operator som bara kan ha en operand. Termen används i matematik och [exturl:programmering|https://it-ord.idg.se/ord/unar-operator/].

  Relaterade sökord (utöver ovanstående klickbara ord): analytisk psykologi, apperception, holism, intentionalitet, mysticism, psykofysisk parallellism, romantik.

  Ordformer:
  

  Plural: monader, monaderna (eng: monads, även: monades [ˈmɒnəˌdiːz]).

  Adjektiv: monadisk, enställig (eng: monadic [ˈmɒnædɪk, ˈməʊnædɪk]).

  Filosofisk lära: monadologi, monadlära (eng: doctrine of monads, theory of monads, monadology).
  

  Etymologi:

  Grekiska: μονάς (genitiv: μονάδος); av μόνος, en, ensam. Se ovan i inledningen till denna artikel.
  

  ["mysticism","dyad","triad","absolut","lycksalighet","Gottfried Wilhelm Leibniz","holism","rationellt","idévärld","analytisk psykologi","kvalitativ forskning","mystik","apperception","Plotinos","nyplatonism","intentionalitet","mysticism","psykofysisk parallellism","romantik","filosofi","coaching","action learning","problembaserat lärande","Immanuel Kant","Hegel","Brentano","fenomenologin","gestaltpsykologin","existentialismen","meditation","kontemplation","Platon","begreppen","begrepp","idealistisk filosofi>>idealism","mening","monadisk"]