Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "moralpsykologi":

• moralpsykologi

  moral psychology [ˈmɒrəl saɪˈkɒlədʒi], ethical psychology [ˈeθɪkl saɪˈkɒlədʒi], psychology of morality

  Psykologisk forskning och teori om tankar, känslor, motiv och handlingar som har moralisk (etisk) valör.

  Sådan forskning kan bedrivas helt självständigt eller som del av praktisk filosofi eller som ett tema inom något av psykologins olika områden som till exempel allmän psykologi, socialpsykologi, utvecklingspsykologi etc.

  Tre problemområden är särskilt aktuella för psykologisk forskning och teoribildning om moral och etik:

  • Det moraliska beteendets psykologiska eller psykobiologiska grund.
  • Konflikten mellan vad man känner att man bör göra och vad man faktiskt gör i en konkret situation.
  • Utveckling av olika moralsystem i ett psykologiskt (socialpsykologiskt) perspektiv.

  Det första problemområdet handlar om uppkomsten av moraliskt beteende:

  • Enligt behaviorismen uppstår moraliska beteenden och beteendemönster genom att positiva känslor kopplas till av omvärlden önskade och gillade beteenden och negativa känslor till ogillade beteenden (i form av förstärkningskontingenser).
  • Enligt kognitiv teori lär sig individen efterhand förstå vikten av att handla konsekvent enligt vissa regler som tar form i sociala sammanhang.
  • Enligt utvecklingsbiologisk (evolutionspsykologisk) psykologi uppstår reaktionsmönster hos socialt levande djur och hos människor genom att fungerande beteenden under den biologiska utvecklingen får en genetisk bas och icke-fungerande i stor utsträckning faller bort. Inlevelse och omtanke om varandra (ömsesidig altruism) förklaras sålunda av att individer som råkat få benägenhet att ha hänsyn till och hjälpa varandra har klarat sig bättre och därför fortplantat sig i större omfattning än individer som saknat denna egenskap, en teori som går under beteckningen "empati-altruism-hypotesen").
  • I psykodynamisk teori förklaras moraliskt beteenden av identifiering med personer som ger föreskrifter med hot om straff och löften om belöningar.
  • Inom filosofin, den del som sysslar med moral och etik, betraktar man dessa fenomen som begrepp som inte går att förklara psykologiskt utom på det sättet att det krävs vissa kognitiva, emotionella och konativa resurser hos individ och grupp för att uppfatta innebörden i begrepp som skuld och skam, rätt och orätt, ånger och förlåtelse, kränkning och respekt osv och att handla i enlighet med de krav som ställs på uppförande och handlingar från ett regelsystem eller en allmän etisk-moralisk princip.

  Det andra problemområdet gäller moraliska konflikter och etiska dilemman.

  • När människor befinner sig i en helt neutral situation och endast teoretiskt diskuterat etiska frågor, kan de låta sig övertygas och övertyga sig själva om att de bör och ska respektera vissa normer, regler och principer för hur de ska tänka, känna, vilja och handla när det verkligen ställs moraliska (etiska, till exempel yrkesetiska) krav på dem. De upplever detta med jagkänsla. Men när de verkligen kommer i en sådan situation kan mycket väl andra motiv och känslor ta över upplevelsen av vad jaget vill. I konflikten mellan vad de föresatt sig och vad de nu känner att de vill göra kommer i många fall det sistnämnda att ta över och upplevas med jagkänsla. I efterhand kan det då uppstå skuld- och skamkänslor, skuldkänslor mot dem eller det som de inte respekterade, skamkänslor för att de inte höll fast vid ett mer långsiktigt beslut utan gav efter för stundens ingivelse (frestelse).Och därmed ånger och dåligt samvete.
    
  • Ibland hamnar människor (individuellt och i grupp) i moraliska eller etiska dilemman. Det är när det blir fel hur de än gör som för människor i krig att å ena sidan inte döda, å andra sidan att döda av medborgerlig plikt. Ett vanligt etiskt dilemma är att välja mellan att ta ansvar för ett företags ekonomiska framgång och att till varje pris handla etiskt i förhållande till kollegor och kunder.

  Det tredje problemområdet handlar om psykologiska förklaringar till hur olika moralsystem (moralläror, typer av etik) uppstår och sprids.

  • Exempel är hur människor i antikens Grekland och Rom hade föreställningar om att etisk reflektion och moraliskt sätt att tänka, känna och vilja är något som finns inneboende i oss människor och är en duglighet i oss, på etiskt språk en form av dygd (eng: virtue). Vad som är dygd uppfattades på olika sätt. För många var individualism, egoism och god portion hänsynslöshet det högsta värdet med hjälten Akilleus som högsta förebild. Hos andra var det förmågan att finna lyckan i ett stilla liv enligt den filosofi som utvecklades Epikuros {uttal: epiku´råss}, hos en tredje grupp att uppleva vad etisk valör är till sitt väsen, vilket de fann i känslan av respekt för andra människor, för gudarna och för statens lagar som i Platons dialoger med Sokrates som den främste företrädaren. Det är tre typer av psykologi som framträder: 1. Självhävdelse i konkurrens med andra som något viktigt (vilja till makt, tävlingslust med vilja att göra sig gällande som i nyliberalismens konkurrenssamhälle). 2. Självförverkligande som ideal i ett stilla liv, utan att såra eller skada andra. 3. Kontakt med något högre än en själv, något man tar in med hjälp av skådande, intuition, apprenhension, något som ger upphov till dygd i en rent etisk-moralisk bemärkelse. Det upplevs som en plikt att göra det som man känner på sig är det rätta.

  • Ett andra exempel är hur man i kulturer byggda på strikta regelsystem som i den klassiska kinesiska kulturen stimulerar människors sociala behov av tillhörighet och respekt för föreskrifter som i konfucianismen. I en sådan socialpsykologisk miljö uppstår det som kallas regel- eller föreskriftsetik. Det upplevs här som en plikt att rätta sig efter givna föreskrifter, bud och förbud.
  • Ett tredje exempel är kulturer där man föreställer sig att stora personligheter, stora ledare visserligen dött men sedan uppstått från det döda och i en värld osynlig för oss människor härskar över oss och ger påbud och lagar för hur vi ska bete oss. Här blir undergivenhet en plikt och brott mot religionens föreskrifter en speciell form av omoral som kallas synd.
  • Ett fjärde exempel är nutida demokratiska samhällssystem där det centrala i moral och etik är respekt för överenskommelser, lagar och enskilda människors autonomi och integritet oavsett kön, ålder och samhällsställning.

  Personlighetspsykologiskt och socialpsykologiskt kan man se olika typer av moralsystem som delar i olika kulturmönster som baseras på olika former av reaktionsmönster hos oss människor. På det sättet kan moral och etik framstå som relativa men är i de olika systemen absoluta. I vår tids globalisering och migration uppstår nya mönster som har sin grund i de föreställningar, känslor, värderingar, levnadsförhållanden som gäller i en mer eller mindre mångkulturell värld, i första hand det etiska kravet att acceptera mångfald, på engelska diversity. Ömsesidig respekt och ömsesidig altruism blir etiska principer och krav som respekteras i många multikulturella samhällen.
  

  Relaterade sökord: dygd, effektmoral, evolutionspsykologi, jagtillstånd, moralisk kompass, moralisk utveckling, morality, självmedvetande.

  ["allmän psykologi","psykobiologi","moralisk kompass","moralisk","morality","etisk","dygd","identifiering","perspektiv","kränkning","jagtillstånd","beteendemönster","filosofin","mångfald","egosynton","genetisk","jagkänsla","evolutionspsykologisk","socialpsykologiskt","socialpsykologisk","psykodynamisk","filosofi","skådande","samvete","tillhörighet","socialpsykologi","behaviorismen","utvecklingspsykologi","kognitiv>>kognitivism","empati-altruism-hypotesen","psykobiologiska","kulturmönster","ömsesidig altruism","skuld","skam","altruism","moralisk utveckling","effektmoral","etik","förstärkningskontingenser","föreställningar","känslor","värderingar","kognitiva","emotionella","konativa","självmedvetande","Självförverkligande","vilja till makt","självförverkligande","intuition","apprenhension","mångfald","kulturmönster","behaviorism","autonomi","integritet","evolutionspsykologi","Personlighetspsykologiskt","moral","plikt"]