1. Gudaberättelse (till exempel den grekiska mytologins myter).
2. Föreställningar om livet, döden, krig och fred, universum, kvinnan, mannen, nationen, raserna, förtappelse, försoning och frälsning och så vidare. För att vara mytiska ska dessa föreställningar uttryckas med känsloladdade ord och helst med bilder och analogier som stimulerar fantasin. Det finns två typer av sådana föreställningar:
- allmänna mytiska föreställningar. Se arketyp,
- politiska och religiösa myter som utgör grunden för värderingar och synsätt inom en nation, en kultur, en politisk eller religiös rörelse.
Myter kan uppfattas som sanna och som nyttiga fiktioner för psykisk hälsa, politisk kampvilja, religiös hängivelse osv. Den psykolog som gjort mest för att öppna den mytiska världen för oss är Carl Gustav Jung (1875-1961), som räknade "mytologi" som en särskild psykologisk vetenskap.
Enligt den amerikanske existentialistiske psykologen Rollo May (1909-1994) är det endast med hjälp av mytiska föreställningar som vi kan få grepp om meningen med vårt liv, med samhället och tillvaron som helhet. Han karakteriserade vid mitten av 1980-talet en sådan uppfattning som en "terapeutisk humanism".
Relaterade sökord: familjemyt, neuromyt, postsanningens tid, religionspsykologi, sanning.
["arketyp","Carl Gustav Jung","existentialistiske","Rollo May","humanism","familjemyt","neuromyt","postsanningens tid","religionspsykologi","sanning"]
Om Psykologiguiden