Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "narcissism":

• narcissism

  narcissism [ˈnɑ:sɪsɪzəm]

  Självförälskelse, egenkärlek, förhöjd eller extrem.

  Ordets ursprung
  

  Termen är uppkallad efter Narkissos, på grekiska: Νάρκισσος {uttal: narr´kissåss}, svenskt uttal: {narrkiss´åss}. I den grekiska mytologin var han en skön yngling som försmådde nymfen Echo (av det grekiska ordet för eko: ἠχώ {uttal: äkå´}, svenskt uttal: {e´ko}). Han förälskade sig i stället i spegelbilden av sig själv när han såg ner i en källa.
  

  Han tynade bort, försjunken i bilden av sig själv, och förvandlades till en blomma, som efter honom gavs namnet narciss. Echo förstenades och finns enligt den grekiska myten därefter blott som en röst, ett eko.

  Den tyske psykiatern Paul Näcke (1851-1913) skapade 1899 termen narcissism på grundval av en studie om autoerotik som 1898 publicerats av den brittiske sexologen Havelock Ellis (1859-1939).

  Nutida användning av ordet narcissism
  

  Läggning som utmärks av egenkärlek (eng: self-love), självupptagenhet (eng: self-absorption) och verklighetsfrämmande uppfattning om egen betydelse i förening med missaktning av andra.

  I psykologi och psykiatri dominerar hypoteser om att det som kan ge upphov till olika former av personlighetsstörning är sådant som störd anknytning i tidig barndom och försummelse, misshandel eller sexuella övergrepp under uppväxten.

  Narcissism i psykoanalytisk teoribildning

  Sigmund Freud (1856-1939) använde termen narcissism i flera skrifter under det första årtiondet av 1900-talet, då han framställde hypotesen om att homosexualitet är en individs självförälskelse överförd (projicerad) på en annan person av samma kön.
  

  En annan psykoanalytiker, Karl Abraham i Berlin, tog fasta på Freuds teori om att narcissism har sin grund i att självbilden laddas med libido (kärleksdrift). Det skulle kunna vara en förklaring till de omnipotensföreställningar som är vanliga hos människor som har en personlighetsstörning där narcissism dominerar eller ingår.

  I den ofta citerade artikeln från 1914, "Om narcissism, en inledning", spann Freud vidare på Karl Abrahams grundtanke om att libidon kan riktas mot den egna personen och då ge upphov till narcissism eller överväldiga jaget och ge upphov till narcissistisk neuros.

  I texter från åren 1910 till 1915 såg han narcissism som ett naturligt stadium i barnets utveckling mellan autoerotik och objektkärlek, kopplad till bildande av ett jag och uppfattning av egen identitet.

  På 1920-talet vidareutvecklade Freud teorin om narcissism i och med att han började använda strukturmodellen "detet, jaget och överjaget".
  

  Primär narcissism uppfattade han ju sedan tidigare som ett mycket tidigt stadium i spädbarnsutvecklingen, den narcissistiska fasen, då den lille ännu inte är medveten om sitt jag eller sin omvärld. All libido finns i den egna organismen.
  

  Sekundär narcissism skulle enligt Freud uppkomma genom att barn fäster sig vid personer i omvärlden och sedan införlivar drag från dessa med sitt eget jag. Kärleken till det egna jaget blir på detta sätt sekundär (i betydelsen ett andra steg) genom att kärleken som först riktades mot andra riktas mot individen själv.

  I psykodynamisk teoribildning på 1970- och 80-talen hävdade Otto Kernberg (f 1928) att de som reagerar narcissistiskt har blivit hotade och skrämda av dem som de var bundna till. Dessa erfarenheter införlivas med deras självbild och får som konsekvens att de under sin uppväxt heller inte kan lita på sig själva utan utvecklar ett starkt behov av självbeundran och av uppskattning från andra. På det sättet ansåg han att en narcissistisk personlighet (eng: narcissistic personality) tar form.

  Relaterade sökord: autism, egocentrism, mörka triaden, narcissistisk kränkning, narcissistisk personlighetsstörning, onlinepersonlighet, personlighetsstörning, omnipotens, psykosexuell utveckling, sekundär karaktärsegenskap, separationsteorin, självkärlek, självpsykologi, spegeljag.

  Ordformer:
  

  Adjektiv: narcissistisk, narcissistiska, narcissistiskt (eng: narcissistic [ˌnɑːsɪˈsɪstɪk]).
  

  På svenska mindre vanliga former: narcisstisk (efter den tyska formen av ordet: nar­ziss­tisch), på svenska ofta stavat med ett 's' narcistisk.
  

  På engelska räknas formen narcistic [nɑːˈsɪstɪk] som föråldrad men förekommer även i nutida framställningar.

  Person: narcissist, narcissister (eng: narcissist [ˈnɑːsɪsɪst], plural: narcissists, även: narcist [ˈnɑːsɪst]), plural: narcists.

  Adverb: narcissistiskt (eng: narcissistically).

  ["Karl Abraham","autoerotik","psykiatri","hypoteser","identitet","jaget","stadium","jag","hypotesen","självbilden","självkärlek","sexologen","projicerad","separationsteorin","narcissistisk kränkning","omnipotensföreställningar>>omnipotens","Havelock Ellis","Karl Abraham","psykoanalysen","schizofreni","libidon","libido","mörka triaden","narcissistisk personlighetsstörning","narcissistisk neuros","onlinepersonlighet","Sigmund Freud","strukturmodellen","homosexualitet","psykodynamisk","Otto Kernberg","autism","borderline-personlighetsstörning","omnipotens","psykosexuell utveckling","självpsykologi","personlighetsstörning","självbild","egocentrism","anknytning","spegeljag","sekundär karaktärsegenskap","sexuella övergrepp","försummelse"]