Grekiska: νάρκη {uttal: narr´kkä} domning, sömn, medvetslöshet + λῆψις {uttal: läps´iss} 'anfall'.
Sömnstörning som utmärks av upprepade, oemotståndliga sömnattacker dagtid. De varar vanligtvis under 10-20 minuter, varpå personen vaknar utvilad. Efter ett par timmar kan det komma en ny sömnattack.
Narkolepsi förekommer hos cirka en person på tusen.
Förutom av sömnattacker är det vanligt att narkoleptiker lider av kataplexi (eng: cataplexy): episoder av plötslig förlust av muskeltonus vanligen utlöst av starka känslor (ilska, förvåning, skratt).
Narkolepsi är en fysiologiskt betingad eller läkemedelsframkallad störning.
Narkolepsi har en mängd psykologiska konsekvenser.
Många personer med narkolepsi drar sig för att engagera sig i sociala aktiviteter på grund av rädslan för att drabbas av en sömnattack eller ett anfall av kataplexi. För att förebygga attacker av kataplexi försöker de kontrollera sina känslor, vilket kan leda till att de kan förefalla känslomässigt hämmade på ett sätt som stör sociala relationer.
Sömnparalys med kataplexi (eng: sleep paralysis with cataplexy) förekommer i många fall i samband med narkolepsi.
Narkolepsi med kataplexi (eng: narcolepsy with cataplexy), det vlll säga plötslig förlust av muskeltonus, orsakas sannolikt i de flesta fall av skador i en neurongrupp i hypotalamus som medför minskad produktion av peptiden orexin/hypokretin.
Relaterade sökord: hypersomni, orexin, sömnstörning.
Adjektiv: narkoleptisk (eng: narcoleptic [ˌnɑːkəʊˈleptɪk]).
Person: narkoleptiker (eng: narcoleptic, pluralis: narcoleptics).
["hypersomni","sömnstörningar","orexin","sömnstörning","Sömnförlamning","hypotalamus","peptiden"]