Etymologi: Ord sammansatt av neuro- (nerv-) och asteni.
Term som introducerades på 1860-talet av den amerikanske läkaren George Beard (1839-1883) som beteckning på tillstånd av nervös utmattning (eng: fatigue syndrome [fəˈtiːɡ ˈsɪndrəʊm]) och kraftlöshet.
Till symtomen på neurasteni räknades anfall av plötslig utmattning, koncentrationssvårigheter och irritabilitet, men även olika slags värk, "morbida rädslor", humörsvängningar och annat liknande.
Många av dessa symtom har senare kommit att ses som uttryck för olika typer av kroppslig sjukdom eller psykisk ohälsa (ångeststörningar, depressioner och liknande).
Termen 'neurasteni' har till stor del fallit ur bruk men används ibland i samma betydelse som asteni, speciellt om personer som karakteriseras som asteniker. De ansågs lida av något som i början och mitten av 1900-talet kom att betecknas som "sekelskiftessjukan".
I slutet av 1900-talet började man använda diagnoser som utbrändhet, kroniskt trötthetssyndrom och utmattningsdepression, som helt eller delvis har samma symtom som det som man tidigare hade kallat neurasteni.
Termen är inte upptagen i DSM-5 men finns i ICD-10 som nummer F48.0.
Relaterade sökord:
aktualneuros, dystymi, nervositet, subvaliditet, utmattningssyndrom, ängslan.
Ordformer:
Adjektiv: neurastenisk (eng: neurasthenic [ˌnjʊərəsˈθenɪk].
Person: neurasteniker (eng: neurasthenic [ˌnjʊərəsˈθenɪk], pluralis: neurasthenics.
["asteni","neuro-","dystymi","utbrändhet","trötthetssyndrom","utmattningsdepression","aktualneuros","DSM-5","ICD-10","subvaliditet","psykisk insufficiens","utmattningssyndrom","nervositet","ängslan"]
Om Psykologiguiden