neuroculture [ˈnjʊərəʊˌkʌltʃə, USA-uttal: ˈnʊroʊˌkʌltʃə]
Sätt att tänka, uppfatta, dra slutsatser, värdera och forska som bygger på föreställningen att strukturer och processer i hjärnan svarar för allt det som vi upplever som psykiskt och som konst, religiöst, kulturellt, allt som har med etik och värderingar att göra och så vidare.
Ordet förekommer även i plural, 'neurokulturer' (eng: neurocultures), med syftning på alla de olika områden som dras in i neurokulturens synsätt som neuropsykoanalys, neurobuddhism, neuroetik, neurofenomenologi, neurokognition, neurofeminism, neuromarknadsföring, neuroledarskap, neurolingvistik, neurodiversitet och neuroasketism samt universitetsämnen som neuroetologi, neurofilosofi, neurojuridik, neuropedagogik, neuroekonomi.
Sedan länge har neuropsykologi och neuropsykiatri varit självklara forskningsinriktningar och ämnen. Från sekelskiftet 2000 har allt fler områden kommit att ingå i det neurokulturella landskapet och bilda egna neurokulturer.
Man kan urskilja tre huvudlinjer som var och en kan dominera en sådan kultur:
- neuroessentialism (eng: neuroessentialism): uppfattningen (teorin) att vi är vårt nervsystem, alltså att tankar, känslor, minnen, ambitioner, attityder, karaktärsdrag inte utgör en högre nivå av verklighet än nervprocesserna i sig själva, ungefär som om det, enligt den filosofi som kallas materialism, inte skulle finnas någon principiell skillnad mellan molekyler och levande celler,
- neurorealism (eng: neurorealism, neuro-realism): uppfattningen att man med metoder för hjärnavbildning (som fMRI och andra liknande) direkt kan avläsa vad som sker i hjärnan, dock hittills, och troligen aldrig (eftersom det rör sig om två nivåer av verklighet), inte hur tankar, attityder, värderingar och problemlösningar uppstår i hjärnvävnaderna och med vilken innebörd de upplevs,
- neuropolicy (eng: neuropolicy): uppfattningen att man kan utforma politiska program och policyprogram baserad på vad man vet om hur människors hjärnor hanterar ambitioner, värderingar, livsmål, konkurrens och så vidare; en teori som hittills endast presterat tankar som sedan länge ingått i framställningar i etologi och sociobiologi.
Denna artikel är delvis utformad som en neurokritisk framställning i enlighet med de grundtankar som även i övrigt är utmärkande för detta psykologilexikon i fråga om psykologins filosofi. Det är på intet sätt ett förminskande av värdet av neurobiologisk, neuropsykologisk eller evolutionspsykologisk forskning och teoribildning. Det gäller bara att förstå att fysikalisk verklighet (datorerna) till sin funktion är en annan typ av verklighet än biologisk (de levande organismerna), psykologisk verklighet en annan än den biologiska och den mänskliga hjärnan i sitt sätt att fungera en annan än den som gäller basala nervfysiologiska strukturer.
Mer om detta finns under sökordet reduktionism.
Relaterade sökord: determinism, essentialism, filosofi, hjärna, interpersonell neurobiologi, kritisk psykiatri, materialism, medvetande, neuroestetik, neurofeedback, neuromyt, neurodiversitet, realism, romantik, socialdarwinism.
["materialism","neuroekonomi","neuromyt","neuromarknadsföring","interpersonell neurobiologi","neuropsykoanalys","determinism","psykologins filosofi","kritisk psykiatri","neuroestetik","sociobiologi","neuroledarskap","neuropedagogik","neurolingvistik","filosofi","hjärna","materialism","neurofeedback","medvetande","neurodiversitet","realism","romantik","socialdarwinism","neuroetik","neuroetologi","neurofilosofi","etologi","neurokognition","neurobiologisk","neuropsykologisk","evolutionspsykologisk","reduktionism","essentialism"]