Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "neuros":

• neuros

  neurosis [ˌnjʊəˈrəʊsɪs, USA-uttal: nʊˈrəʊsɪs eller njʊˈrəʊsɪs]

  Svenskt uttal: {nevrå´s}.

  Ordets ursprung
  

  Ordet 'neuros' kommer av det grekiska ordet νεῦρον {uttal: nev´rånn} 'snöre', 'sträng', 'sena', 'nerv' + ωσις {uttal: å´siss} 'tillstånd' (= sjukdomstillstånd). Det är en ändelse som används om tillfälliga eller begränsade besvär, i det här fallet om psykiska problem.

  Den förste som började använda ordet 'neuros' som medicinsk term var den skotske medicinprofessorn William Cullen på 1770-talet.
  

  Efter det att man på 1600-talet fått klarhet i nervsystemets funktioner, sökte man förklara psykiska problem som störningar i dessa funktioner och bildade då termen 'neuros', 'nervlidande'.
  

  I slutet av 1800-talet fick termen genom Sigmund Freud (1856-1939), psykoanalysens grundare, innebörden psykisk ohälsa orsakad av bristande förmåga hos jaget – eller förvända sätt hos jaget – att bearbeta och kontrollera omedvetna känslo- och driftladdade minnen.
  

  Nutida användning av ordet neuros

  I en äldre tids psykologi och psykiatri delade man upp psykiska problem och sjukdomar i neuroser, psykoser, psykopati, psykisk utvecklingsstörning och demenssjukdomar.
  

  I nutida psykiatri och klinisk psykologi skiljer man mellan olika typer av psykisk ohälsa utan att som förr dela in dem i psykoser och neuroser i två var för sig enhetliga grupper. Undantag finns dock som till exempel inom psykoanalysen, se nedan.

  I den amerikanska klassificeringen av psykiska sjukdomar, DSM, saknas sedan 1980 (DSM-III) begreppet 'neuros' (och även ord som neurosis och neurotic).
  

  I den internationella klassificeringen, ICD, fanns i version 10 termen 'neurotiska syndrom'. De gällde fobier, ångest och tvångssyndrom (tvångstankar och tvångshandlingar). I ICD-11 (2018) förekommer inte alls orden 'neuros' eller 'neurotisk'.
  

  I vardagligt tal används ord som 'neurotisk' och 'neurotiker' om personer som har någon form av överspänt beteende, obefogad oro och rädsla, låsningar i värderingar och intressen, obeslutsamhet och så vidare. Denna betydelse kommer nära innebörden i termen 'neuroticism' i till exempel femfaktormodellen.
  

  I många sammanhang ligger det något nedsättande i beteckningar som 'neurotiker' och 'neurotisk'.
  

  Psykisk insufficiens

  Enligt den franske psykologen Pierre Janet (1859-1947) skulle neuroser vara ett utslag av svaghet, trötthet eller utmattning i nervsystemet och kunna förklaras som insufficiens (otillräcklig energitillförsel). Denna teori gav upphov till den kring 1900 mycket spridda användningen av ordet neurasteni.

  Psykoanalysen och den psykodynamiska neurosteorin

  Sigmund Freud (1856-1939) lanserade i slutet av 1800-talet teorin att vissa former av neurotiska beteenden, tankar och känslor är en följd av låsningar (fixeringar) vid barndomsupplevelser som blivit bortträngda från medvetandet, fast tillgängliga för bearbetning med hjälp av psykoanalys. Han kallade dem till en början psykoneuroser för att skilja dem från aktualneuroser.
  

  I psykoanalytisk och annan psykodynamisk teoribildning och forskning håller man fast vid neurosbegreppet, bland annat därför att det är centralt i den psykodynamiska teorin om psykiska problem enligt följande grundtankar.

  Omedvetna konflikter kan ge upphov till vissa typiska sätt att vara och reagera i form av psykiska symtom. En omedveten konflikt är omedveten därför att den är bortträngd av en stark jagfunktion. Därigenom slipper personen att medvetet uppleva konflikten och den ångest som den framkallar. Det neurotiska beteendet är ett sätt för det omedvetna att i symbolisk form ge uttryck för de bortträngda minnena. Det ger dessutom i regel sekundärvinster i form av uppmärksamhet och medkänsla från omgivningens sida.

  Man har inom psykoanalysen använt flera olika sätt att indela neuroserna. Här återges den skillnad man ofta gör mellan traumatisk neuros, karaktärsneuros, symtomneuros och aktualneuros.
  

  • Traumatisk neuros är en reaktion på svåra upplevelser och motsvarar psykiatriska diagnoser som posttraumatiskt stressyndrom och akut stressreaktion.
    
  • Karaktärsneurosen är ett neurotiskt reaktionssätt som präglar en persons sätt att vara och uppleva sig själv. Personen uppfattar sina egenheter som sin karaktär, sin natur. Om sätten att vara och reagera är överdrivna, dysfunktionella eller kraftigt störande för omgivningen räknas de som personlighetssyndrom.
    
  • Symtomneuroser är också symtom på konflikter under barndomen som blivit bortträngda till det omedvetna. I motsats till vad som gäller karaktärsneuroserna upplevs de av personerna själva som plågsamma och jagfrämmande. 
  • Aktualneuroser är enligt Freud en reaktion på otillfredsställd sexuell spänning. Han räknade ångestneuros, neurasteni och hypokondri till aktualneuroserna.
    

  Symtomneuroser är liksom aktualneuroser jagdystona.
  

  Mer om detta finns i artiklarna i detta lexikon om psykoneuros och personlighetsorganisation .
  

  Neuroser som inlärda beteenden

  Vid samma tid som Freud kom fram till sin psykodynamiska neurosteori, i början av 1900-talet, upptäckte den ryske nervfysiologen Ivan Pavlov (1849-1936) att neuroser kunde framkallas experimentellt och att man kunde behandla dem med inlärningspsykologiska metoder. Detta gjorde att man inom behaviorismen inte kom att uppfatta neuroserna som sjukdomstillstånd utan som en typ av "felinlärning" och möjliga att behandla med beteendeterapi, från slutet av 1900-talet med kognitiv beteendeterapi (KBT).
  

  Neuroser som livskriser

  Vid mitten av 1900-talet blev ytterligare en tolkning av neurotiska störningar vanlig, den existentialistiska.
  

  Enligt den filosofi som kallas existentialism uppkommer många neuroser av ett låst förhållningssätt, en felaktig livsattityd. Från denna teoribildning kommer uttrycket existentiell neuros, som antas bottna i ångestkänslor till följd av tvivel på livets mening, tomhetskänslor och den egna personens roll i tillvaron. Samtidigt utformades metoder för existentiell terapi som behandlingsform.

  Kognitivismen

  Från slutet av 1900-talet har kognitivismen varit dominerande i psykologisk neurosteori i form av kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) samt olika varianter av mindfulnessbaserad terapi. Neurotiska tanke- och handlingsmönster betraktas här som inadekvata sätt att fungera som man skulle kunna avhjälpa med systematisk träning i att tänka, känna och reagera på ett för varje situation mer avpassat sätt.
  

  Relaterade sökord:
  

  aktualneuros, biopsykosocial, experimentell neuros, fobi, hysteri, konflikt, kris, neuroticism, neurotisk depression, noogen neuros, N-skalan, psykoneuros, symtomneuros, tvångssyndrom, ångest.
  

  Ordformer:

  Plural: neuroser, neuroserna (eng: neuroses [ˌnjʊəˈrəʊˌsi:z, USA-uttal: ˌnjʊˈrəʊˌsi:z]).

  Person: neurotiker, neurotikern, neurotikerna (eng: neurotic [njʊəˈrɒtɪk, USA-uttal: nʊˈrɑːtɪk eller njʊˈrɑːtɪk], plural: neurotics).

  Adjektiv: neurotisk, neurotiskt, neurotiska (eng: neurotic [njʊəˈrɒtɪk, USA-uttal: nʊˈrɑːtɪk eller njʊˈrɑːtɪk]).

  Adverb: neurotiskt (eng: neurotically).

  ["funktionsstörning","psykoser","psykiska problem","driftladdade>>katexis","nervsystemets","psykos","psykoneuroser","teoribildning","kognitiv beteendeterapi","kognitiv psykoterapi","demenssjukdomar>>demens","dysfunktionella","psykodynamiska","aktualneuros","jagdystona","filosofi","existentialism","omedvetna","medvetandet","psykologi","psykiatri","Sigmund Freud","Psykoanalysen","psykoanalysen","personlighetsorganisation","bearbetning","symbolisk","bortträngda","omedvetna","psykoanalysens","sekundärvinster","schizofreni","bipolär sjukdom","posttraumatiskt stressyndrom","akut stressreaktion.","traumatisk","Traumatisk","Karaktärsneurosen","inlärningspsykologiska","psykoneuros","psykiatriska","diagnoser","psykiatri","psykisk utvecklingsstörning","psykisk ohälsa","klinisk psykologi","biopsykosocial","femfaktormodellen","psykoanalys","psykoneuros","symtomneuros","jagfunktion","psykopati","neurasteni","jagsynton>>egosynton","jagdyston","DSM>>DSM Diagnostic","Pierre Janet","insufficiens","fixeringar","Omedvetna>>omedvetet","omedveten","jagfrämmande>>egodyston","existentialistiska","Symtomneuroser","filosofi","detet","överjaget","jaget","verklighetstestning>>realitetsprövning","karaktärsneuroser","aktualneuroser","aktualneuros","personlighetssyndrom","personlighet","beteendeterapi","kognitivismen","kognitivism","inadekvata","Ivan Pavlov","experimentellt","N-skalan","existentiell neuros","existentiell terapi","livsattityd>>livshållning","psykoanalytisk","bortträngd","karaktärsneuros","noogen neuros","experimentell neuros","KBT","förvrängt tänkande","fobier","hysteri","kris","neuroticism","ICD-10","ICD-11","ICD","tvångssyndrom","kognitiv beteendeterapi","beteendeanalys","behaviorismen","mindfulnessbaserad terapi","psykos","ångest","psykodynamisk","beteendet","beteenden","tankar","känslor","konflikter","konflikten","fobi","konflikt","neurotisk depression","ångestneuros","hypokondri","medvetet","tvångssyndrom","symtom"]