Läran om klassificering av sjukdomar.
Man skiljer mellan nosologi (sjukdomslära, klassificeringar, beskrivningar) å ena sidan och etiologi (läran om orsaker eller uppkomstmekanismer) å den andra.
Det beror på att man i regel först måste göra en beskrivning av störningen (deskriptiv diagnos) innan man kan börja ta ställning till orsaksfrågan.
Klassificeringar av psykiska problem och sjukdomstillstånd började göras redan under antiken, men det var först i slutet av 1800-talet som man, inspirerad av Linné, började det egentliga klassificeringsarbetet.
Den indelning som den tyske psykiatern Emil Kraepelin (1856-1926) gjorde på grundval av sina studier mellan 1883 och 1909 kom att ligga till grund för alla senare klassificeringar fram till våra dagar.
Traditionellt har man sålunda skilt mellan psykoser som schizofreni, paranoid psykos och manodepressiv sjukdom, intellektuella handikapp av olika slag samt neuroser som ångeststörningar, tvångsneuroser, hysteri och neurasteni. Vidare urskilde man sådana abnorma personlighetsegenskaper som från 1920-talet har sammanförts under beteckningen psykopati och senare personlighetsstörningar (personlighetssyndrom).
Sedan 1980-talet har det blivit vanligt att systematisera psykiatriska diagnoser enligt ICD och DSM.
Depressionens nosologi (eng: nosology of depression): Bestämning av vad det är som man i psykiatri och psykologi diagnostiserar som depression. Validiteten av diagnosen 'egentlig depression', det vill säga de psykiska och kroppsliga förändringar som enligt DSM och ICD ska avses med 'egentlig depression' ifrågasätts av många forskare och kliniker i amerikansk och europeisk psykiatri.
Psychiatric nosologists: nosologer inom psykiatrin.
Relaterade sökord: DC 0-3, diagnostik, DSM, ICD, ICF, ICIDH, NANDA, symtom, taxonomi.
Ordformer:
Plural (beroende på hur ordet används): nosologier (eng: nosologies).
Person: nosolog, nosologer (eng: nosologist, nosologists).
Adjektiv: nosologisk (eng: nosologic, nosological).
Adverb: nosologiskt (eng: nosologically).
Etymologi: 'Nosologi' kommer av de grekiska orden νόσος {uttal: nåss´åss} 'sjukdom + -λογία {uttal: låggi´a} 'lära'.
["etiologi","Emil Kraepelin","psykiatern","psykoser","psykopati","deskriptiv","schizofreni","paranoid psykos>>paranoia","manodepressiv sjukdom","intellektuella handikapp>>intellektuell funktionsnedsättning","personlighetsegenskaper","neuroser","ångeststörningar>>ångestsyndrom","tvångsneuroser>>tvångssyndrom","hysteri","neurasteni","Validiteten","diagnosen","egentlig depression","diagnos","personlighetsstörningar","DSM>>DSM Diagnostic","NANDA","DC","diagnostik","ICD","ICF","ICIDH","symtom","taxonomi","psykiska problem","psykiatriska","diagnoser","sjukdomstillstånd>>psykisk sjukdom"]
Om Psykologiguiden