1. a. Föremål, ting. b. Föremål för en strävan, en känsla eller en handling.
2. Vilken enhet som helst, till exempel ett tecken i ett dataprogram, en person eller en ideologi.
3. I språkläran dativobjekt (eng: indirect object) eller ackusativobjekt (eng: direct object).
4. På engelska även i samma betydelse som objective, purpose: mål, syfte.
Objektet är det som ett subjekt föreställer sig eller inriktar sig mot. Det kan vara en minnes- eller fantasiföreställning och sålunda något rent "subjektivt". (Objektet är det uppfattade, föreställda till skillnad från den som uppfattar, tänker på eller föreställer sig det.)
I psykoanalysen används ordet objekt om personer som är föremål för någon av de grundläggande drifterna enligt Freuds driftlära.
I objektrelationsteorin (med bakgrund i psykoanalytisk teori) används begreppet objekt på liknande sätt om inre bilder av sådana personer, kroppsdelar och föremål som individen hatar, avskyr, älskar eller tycker om och riktar aggressiva eller erotiska känslor mot. I objektrelationsterapi (eng: object relations psychotherapy) arbetar terapeut och klient tillsammans med dessa internaliserade bilder i syfte att komma till rätta med sådana 'objekt' som förorsakar psykiska problem.
Relaterade sökord: katexis, objektförlust, objektifiera, objektivera, objektpermanens, självobjekt, självpsykologi, subjekt.
Etymologi:
'Objekt' är bildat på det latinska ordet objectum {uttal: åbbjekt´umm} som är perfektparticip av obicere {uttal: åbbjick´ere} 'ställa emot', 'ställa fram'; av ob {uttal: åbb} 'mot' + iacere {uttal: jack´ere} 'kasta'.
["objektrelationsteorin","katexis","subjekt","objektförlust","objektifiera","objektivera","objektpermanens","Freuds driftlära","självobjekt","självpsykologi","psykoanalysen"]