Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "omvårdnadsprocess":

• omvårdnadsprocess

  nursing process [ˈnɜːsɪŋ ˈprəʊses, USA-uttal: ˈnɜːrsɪŋˈprɑːses]

  I ett systemteoretiskt perspektiv kan man betrakta sjuksköterskors omvårdnad om patienter som en process inom ett öppet system, en tanke ursprungligen lanserad 1958 av den amerikanska sjuksköterskan och omvårdnadsteoretikern Ida Jean Orlando (1926-2007).
  

  Omvårdnad som vetenskap
  

  Omvårdnad är i sig själv inte medvetet rationellt planerad och upplagd utan mer grundad på erfarenhet, intuition och känsla.
  

  Men när man på 1970- och 1980-talen strävade efter att göra omvårdnad till en vetenskap av samma typ som de medicinska specialiteterna ville man nå detta syfte med bland annat nedanstående processmodell (som från början endast omfattade steg 1, 4, 5 och 6 (assessment, planning, implementation, evaluation) men som senare utökats och modifierats på olika sätt.
  

  Omvårdnadsprocess i flera steg
  

  Processen beskrivs olika i olika vårdsammanhang men kan alltid sägas börja när patienterna kommer in i systemet (en mottagning eller vårdavdelning), så kallat inflöde eller input och slutar med en utskrivning, output.

  De olika stegen kan exempelvis se ut så här:
  

  1. Första steget i processen är att fastställa eventuella vårdbehov (eng: assessment). Kallas i många framställningar 'bedömning'. Man kan precisera att första steget ska inkludera insamling av information och består då av a. 'datainsamling' och b. 'bedömning'.
     
  2. I andra steget ställs en omvårdnadsdiagnos (eng: nursing diagnosis).
     
  3. Tredje steget är att ställa upp mål (eng: goals, objectives, outcome identification) för omvårdnaden. Kan vara sammanslaget med steg 4.
     
  4. I steg 4 gäller det att planera (eng: planning) insatser som kan leda till måluppfyllelse.
     
  5. Femte steget är att genomföra den uppgjorda planen, så kallad 'implementering' (eng: implementation).
     
  6. Det sjätte steget är att utvärdera omvårdnaden (evaluation)
  7. I ett eventuellt sjunde steg kan sjuksköterskan ge en omvårdnadsmotivering (eng: nursing rationale) för uppläggningen av omvårdnaden i varje särskilt fall.

  Om man slår ihop ovanstående steg 3 och 4,  får man en beskrivning av omvårdnadsprocessen i fem steg:

  1. Datainsamling/bedömning

  2. Diagnos

  3. Planering

  4. Genomförande

  5. Utvärdering

  En positiv uppföljning i slutet av processen leder till utträde ur systemet, output.

  I engelskspråkiga framställningar skrivna av svenskar förekommer andra engelskspråkiga termer än ovanstående.
  

  Varje steg är förbundet med varje annat steg genom feedbackprocesser, det vill säga tillbakablickande och framåtblickande kontroller.
  

  En annan vanlig beskrivning processen omfattar följande fem steg: 1. bedömning på grundval av datainsamling, 2. omvårdnadsdiagnos, 3. planering, 4. genomförande/utförande, 5. utvärdering.
  

  VIPS-modellen

  Ytterligare ett alternativ är den svenska VIPS-modellen från 1991. VIPS står för Välbefinnande, Integritet, Prevention, Säkerhet – principer som ska tillgodoses genom tillämpning av nedanstående sju steg i omvårdnadsprocessen.
  

  1. Första steget är att ta upp en omvårdnadsanamnes (eng: nursies' history taking, nursing history taking).
  2. Andra steget är att fastställa omvårdnadsstatus (eng: nursing status, nursies' admission assessment).
  3. Tredje steget är att ställa en omvårdnadsdiagnos (eng: nursing diagnosis).
  4. Fjärde steget är att bestämma omvårdnadsmål, ett eller flera (eng: nursing goals, goals of nursing, nursing objectives).
  5. Femte steget är att vidta omvårdnadsåtgärder (eng: nursing interventions).
  6. Sjätte steget är att värdera utfallet av åtgärderna (eng: evaluation of nursing outcomes).
  7. det sjunde sista är att skriva en epikris, en sammanfattning av hela processen (eng: discharge summary, discharge documentation).

  Grundtanken är densamma i alla beskrivningar av processen. Omvårdnaden (genomförandet) ska planeras och utformas enligt en genomtänkt plan samt följas upp kontinuerligt med utvärderingar.

  Med tillkomsten av allt mer avancerade datasystem kommer också nya modeller att utformas och användas i vården.
  

  Inte en process utan reflekterande praktik
  

  Många betraktar inte omvårdnad som en process i ordnade steg utan som ett sätt att fungera för en sjuksköterska med inriktning på diagnos, åtgärder och resultat (eng: diagnosis, interventions and outcomes).
  

  Detta schema i tre moment är en allmän ram och ur vetenskapsteoretisk synpunkt ett alternativ till modellen med omvårdnadsprocessen.
  

  De båda tankemodellerna kombineras ofta i vårdutbildning och praktik.
  

  Tankar på resultaten (som mål) är sammanvävda med tankar på diagnosen och tänkbara åtgärder. Uppnådda resultat kan ge anledning till ny diagnos och nya åtgärder.
  

  Under genomförandet av vården kan nya mål och åtgärder ta form genom reflection-in-action enligt den kunskapsteori för professionell verksamhet som framställdes 1983 av den amerikanske organisationsteoretikern Donald Schön (1930-1997).
  

  Det innebär att man övergår från det systemteoretiska och tekniskt betonade tänkande som gav upphov till omvårdnadsprocesser i flera steg. Enligt principerna för en sammanhållen, personcentrerad och nära vård utgår man i stället från enskilda personers behov av vård och omsorg. Med stöd i det kunnande och den erfarenhet som vårdarna efterhand tillägnar sig kommer de i den aktuella situationen (enligt grundbetydelsen i uttrycket reflection-in-action) på ett sätt att ge god vård i varje enskilt fall.
  

  Relaterade sökord: beslutsprocess, flödesschema, NNN, nära vård, omvårdnadsdiagnos, personcentrerad, PES-modellen, problemlösningsstrategi, systemteori, vårdförlopp.

  ["problemlösningsstrategi","omvårdnadsdiagnos","omvårdnadsanamnes","beslutsprocess","omvårdnaden","omvårdnad","systemteoretiskt>>systemteori","perspektiv","vetenskap","systemteori","datainsamling","flödesschema","outcome>>utfall","system","bedömning","NNN","utvärdering","rationale","integritet","feedbackprocesser>>feedback","prevention","PES-modellen","personcentrerad","diagnos","omvårdnad","Donald Schön","feedbackprocesser>>feedback","PES","reflekterande praktik","reflection-in-action","VIPS-modellen","output","vårdförlopp"]