Opioider är en typ av analgetika som omfattar såväl
- opiater (eng: opiates [ˈəʊpiəts]), framställda av opium från opiumvallmon, till exempel morfin, heroin, oxykodon och kodein,
som
- medel med samma kemiska egenskaper som opium men som framställs på konstlad väg: halvsyntetiska till exempel buprenorfin, hydromorfon och atropin och helsyntetiska som ketobemidon, petidin, metadon och tramadol.
Användning av opioider ger svåra abstinensbesvär samt en betydande toleransökning (tillvänjning).
Abstinenssymtom inträder några timmar efter rusets inträdande. De består i trötthet, förstämning, oro, rastlöshet, retlighet, magbesvär av typen kräkningar, buksmärtor och diarré, ökad sekretion som yttrar sig i rinnande näsa och nysningar, sömnbesvär, myrkrypningar, gåshud samt värk i leder och muskler.
Vid behandling av missbruk används kemiskt framställda opioider som metadon (eng: methadone [ˈmeθədəʊn]) och buprenorfin (eng: buprenorphine [bjuːˈprɛnɔːfiːn]), så kallad substitutionsbehandling.
De utgör då en del av ett medicinskt, socialt och psykologiskt behandlingsprogram för patienter som är beroende av opioider.
Opioidberoende (eng: opioid use disorder): beroendesjukdom (beroendesyndrom) till följd av användning av någon form av opioider.
Relaterade sökord: dissociativ, LAB, narkotika- och läkemedelsmissbruk.
Förväxlingar: I många fall görs ingen skillnad mellan opioider och opiater, till exempel i ICD-10, DSM-5, SOSFS, Fass, Läkemedelsboken och inom forskningen.
["dissociativ","Abstinenssymtom","narkotika- och läkemedelsmissbruk","metadon","LAB"]
Om Psykologiguiden