Natur & Kulturs
Psykologilexikon
Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius.
Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 11 500 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.
Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.
Sökresultat
- Uppslagsord som matchar "organisationspsykologi":
organisationspsykologi
organizational psychology [ˌɔːɡənaɪˈzeɪʃənəl saɪˈkɒlədʒɪ], organizational behaviour, USA-stavning: organizational behavior, OB.
1. Gren av psykologin som studerar hur olika organisationsformer påverkar organisationsmedlemmarnas beteende och attityder, t ex hur olika former av produktionsstyrning, belöningssystem, beslutsfattande, informationsspridning och arbetsledning påverkar arbetsprestation, arbetstillfredsställelse, personliga utvecklingsmöjligheter etc. Om man vill framhålla skillnaden mellan organisationspsykologi som ämne (för vetenskaplig forskning och undervisning) och organisationspsykologi som praktisk verksamhet använder man för ämnet organisationspsykologi på engelska termen organizational studies (organisational studies) eller organizational science (organisational science).
2. Arbetslivets psykologi. Se detta ord.
Organisationsutveckling
En under senare år allt viktigare aspekt av organisationspsykologin i betydelse 1 har varit organisationsutveckling (organizational development/organisational development), som går ut på att diagnostisera och utveckla organisationsformer och att analysera de problem som är förbundna med själva förändringsprocessen samt etiska aspekter av typen företagens sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) och hållbar utveckling (sustainable development, sustainability).
I arbetet med att finna för människan lämpliga organisationsformer har man tagit sin utgångspunkt i olika teorier som exempelvis dessa:
Behovsteorier
Ett under 1960-och 70-talen vanligt sätt att analysera organisationer var att se efter hur väl de anställdas grundläggande behov blev tillgodosedda i det dagliga arbetet. Eftersom det var en period då den humanistiska psykologin dominerade använde man i regel den behovstrappa som lanserats av den US-amerikanske psykologen Abraham Maslow (1908-1970).
Hygienfaktorer och motivatorer
Maslows teori är en allmän motivations- och behovsteori. Frederik Herzberg hade den mer begränsade målsättningen att analysera vad som skänker tillfredsställelse och otillfredsställelse i arbetet. Han fann att förhållandena på arbetsplatsen kunde delas upp i två grupper av faktorer, hygienfaktorer och motivatorer.
- Hygienfaktorerna, t ex den fysiska arbetsmiljön, väcker missnöje hos de anställda när de inte uppfattas som tillfredsställande, men en förbättring leder inte till någon positiv effekt utöver att detta missnöje upphör.
- Motivatorerna är framför allt knutna till arbetsinnehållet och är de som kan göra arbetet tillfredsställande.
Vilka förhållanden som har den ena eller andra karaktären skiftar mellan olika typer av arbeten. Arbetsvidgning var för Herzberg ett viktigt sätt att förbättra arbetsförhållandena, därför att en sådan strategi kan fungera som både hygienfaktor och motivator.
Teori X och Teori Y
Organisationsfilosofi som beskrevs 1960 av organisationsteoretikern Douglas McGregor (1906-1964) som två sätt att se på människan, vilka får konsekvenser för hur arbetet organiseras. Teori X innebär att man anser människan vara lat, egoistisk och motståndare till förändringar. Därför bör arbetet vara hårt reglerat och lönesystemet blir den helt avgörande metoden för att stimulera produktiviteten. Enligt McGregor är det detta sätt att organisera arbetet som gör att människor reagerar i enlighet med Teori X. Teori Y utgår från att människan är aktiv, kreativ och har ett behov av självrespekt och utveckling. En organisation byggd på denna teori ger de anställda möjlighet till självständigt agerande och kompetensutveckling och har bättre förutsättningar att skapa engagemang i arbetsuppgifterna.
Från regelstyrning till målstyrning
Denna typ av teoribildning som också fanns i Peter Druckers (1909-2005) teori om målstyrning från 1950-talet ledde på 1970- och 1980-talen till allmän övergång från regelstyrning till målstyrning (management by objectives, MBO). Det medförde stora konsekvenser för den offentliga sektorn i bland annat Sverige på 1990-talet.
Tanken var att de anställde skulle känna ett större engagemang och större ansvar om de själva fick bestämma över vägarna till de av ledningen uppställda målen. Samma princip infördes i grundskolans, gymnasieskolans och högskoleutbildningarnas läro- och utbildningsplaner.
Acceptance and mindfulness
Som en tillämpning av teoribildningen för acceptance and commitment therapy, ACT, har upphovsmannen till denna terapiform, Steven Hayes, formulerat beteendeanalytiska principer för hur enskilda medarbetare kan hantera de problem som uppstår i relationen till arbete, kollegor, chefer och arbetsorganisation.
Till skillnad mot den beteendeanalys (i behavioristisk mening) som tillämpas i OBM utgår man i ACT:s organisationspsykologi från individens egen förmåga till psykologisk flexibilitet och möjligheter att ta kontroll över sitt sätt att fungera i arbetssituationen.
Belastnings-kontroll-teorin
Den i Skandinavien verksamme amerikanske sociologen Robert Karasek har haft ett stort inflytande på framför allt den svenska organisationspsykologiska forskningen sedan 1980-talet. Enligt Karasek är det två egenskaper hos arbetsuppgiften som är kritiska, arbetsbelastningen och egenkontrollen (möjligheten att själv besluta om hur arbetsuppgifterna ska genomföras). Arbeten med hög belastning och låg kontroll har visat sig vara olämpligast ur stress- och hälsosynpunkt. Jeff Johnson vidareutvecklade denna teori genom att lägga till en dimension, socialt stöd. Han visade att de negativa effekterna blir speciellt stora när det sociala stödet är dåligt.
Företagskulturteori
Redan på 1930-talet väckte studier om hur andan på ett företag påverkar människorna och produktionen stor uppmärksamhet. De mest kända studierna av det slaget är Hawthorneundersökningarna som gav upphov till Human Relations Movement på 1930-talet och åren efter Andra världskriget.
När den japanska industrin på 1960- och 70-talen fick ett övertag gentemot den amerikanska och västeuropeiska, började man undersöka vad det är i ett företags speciella kulturmönster som gör att produktiviteten främjas respektive hindras. Detta ledde under 1970- och 80-talen till flera vetenskapliga studier av kulturella faktorers betydelse i skilda typer av verksamheter. Man använder ofta termen 'organisationskultur' för den i ett företag speciella företagskulturen.
Relaterade sökord:
affärscoaching, arbetslivets psykologi, arbetsmiljöpsykologi, arbets- och organisationspsykologi, business psychology, målstyrning, organisationsteori, RCA, Systems-Centered Training, toxisk triangel.
Ordformer:
Ytterligare några engelskspråkiga beteckningar på detta område: industrial and organizational psychology, I-O psychology, industrial- personnel psychology, industrial-organizational psychology, I-O, I/O, industrial psychology, (i Storbritannien även: work psychology, occupational psychology).
På brittisk engelska förekommer ofta stavning med 's' i stället för 'z': organisational psychology, organisational behaviour, industrial-organisational psychology, industrial and organisational psychology.
["Abraham Maslow","affärscoaching","Steven Hayes","acceptance and commitment therapy, ACT","Systems-Centered Training","affärspsykologi","arbets- och organisationspsykologi","arbetsvidgning","målstyrning","toxisk triangel","psykologisk flexibilitet","RCA","kulturmönster","socialt stöd","arbetsmiljöpsykologi","organisationsteori","organisationskultur","Arbetslivets psykologi","Hawthorneundersökningarna","business psychology","företagens sociala ansvar","Human Relations Movement","beteendeanalys","OBM"]