Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "organisationsteori":

• organisationsteori

  organization theory, organisation theory [ˌɔ:gənaɪˈzeɪʃən ˈθɪərɪ]

  Kallas ibland organisationsfilosofi. På engelska även: organizational theory, organisational theory.

  Teoribildning som gäller organisationers uppbyggnad, funktionssätt, uppgifter m m. Flertalet sådana teorier är föreskrivande (preskriptiva, normativa) och blir då samtidigt managementteorier, det vill säga teorier om hur företag bör organiseras och ledas.

  Under olika skeden av utvecklingen i industriländerna på 1900-talet har olika teorier dominerat och varit mönsterbildande för organiserandet av de större företagen och för verksamheter som sjukvård och utbildning. En skiljelinje går mellan a) teorier som använder maskin-, apparat- och systemtänkande som grund för analys av verksamheters struktur och funktion och b) teorier som använder meningsuppfattande och meningsskapande varelser som människan som grund för förståelse av verksamheters speciella karaktär och sätt att hantera förändringar inom och utanför sig själva. Många skiljer här mellan positivism för a och hermeneutik eller fenomenologi för b.

  Man brukar urskilja bland annat följande organisationsteorier ifrån 1900-talets början till 1980-talets mitt:

  Byråkratisk organisation

  Organisationen ska vara hierarkisk. Alla beslut ska fattas enligt givna regler och föreskrifter. Tjänstemännen och ämbetsmännen ska endast låta sig vägledas av regler och rationellt tänkande, inte av personliga uppfattningar eller mänskliga hänsyn. Beslut ska i regel föregås av grundlig utredning och avfattas i skriftlig form. Huvudprincipen är regelstyrning i motsats till målstyrning.

  Denna uppfattning går under namnet den "administrativa skolan" inom organisationsteorin med fransmannen Henri Fayol (1841-1925) som främste företrädare och Max Weber som gjort den förnämsta sociologiska analysen av byråkrati som samhällssystem under industrialismen.

  Rationell arbetsledning, taylorism, funktionell organisationsprincip

  Utifrån en systematisk analys av bästa sättet att utföra arbetsuppgifterna ska arbetet delas upp i små, enkla, snabbt inlärda moment. Lönen ska vara direkt knuten till arbetsprestationen. Skarp åtskillnad görs mellan utförande och planerande uppgifter. Denna funktionella organisationsprincip (att verksamheten organiseras efter olika funktioner och personal som svarar för dessa) visade sig inte hållbar eftersom den medförde att många fick allvarliga psykiska och fysiska arbetsskador.
  

  Först på 1960-talet började man i någon större utsträckning söka alternativa organisationsprinciper men det tayloristiska synsättet är fortfarande mycket inflytelserikt.

  Human relations

  En organisationsteoretisk skola som växte fram under 1940- och 50-talen och som anses ha sina rötter i Hawthorneundersökningarna. Inom human relations-skolan kritiserade man taylorismen och traditionella organisationsteorier för att lägga alltför stor vikt vid den formella organisationen och därmed bortse från den informella organisationen, sociala relationer och informella regler på arbetsplatsen. Grupprocesser och ledarskap var två centrala frågor inom denna rörelse.

  Sociotekniska skolan

  Den sociotekniska systemteorin uppstod vid Tavistockinstitutet i England på 1950-talet. Se Tavistock Centre. Man fann där att tekniskt välmotiverade förändringar kunde få sådana konsekvenser på de sociala relationerna mellan de arbetande att produktiviteten försämrades. Dessa erfarenheter ledde till slutsatsen att ett företag bör beskrivas som ett öppet system (dvs ett system som påverkas av omvärlden) som består av två av varandra beroende delsystem, det tekniska och det sociala.
  

  Den sociotekniska teorin var utgångspunkten för många av de arbetsorganisatoriska försök som gjorts sedan 1960-talet. Gemensamt för dessa var att man byggde på en grupporganisation, där grupperna gavs möjligheter att själva planera arbetet (självstyrande grupper).

  Systemteori

  Under peri­oden 1955–1980 kom systemteorin att do­mi­nera och är fortfarande aktuell i nutida organisationsteori. Ledningen hade rollen av expert på be­sluts­fat­tande, planer­ing, koordi­ner­ing och kon­troll. Information blev från och med nu en term för signalöverföring, liksom kom­munikation.
  

  Olika fysis­ka system som maskiner, datorer, djur och män­niskor sänder och tar emot signaler av fysiskt slag.
  

  Det tolkas i systemteorin som "information", när sig­naler överförs från verksamhetens olika delar till ledningen. Negativ feed­back stop­par oönskade av­vikelser som kan även­tyra jämvikten i syste­m­et. Infor­mationens inne­håll är något som avslöjas när man ser vilka effekter den får på dem som tar emot den.

  Komplexitetsteori

  I slutet av 1900-talet fokuserades forskning och teoribildning på organisationers komplexa struktur och sätt att fungera genom att olika delsystem eller personer och grupper inom en verksamhet söker anpassa sig till varandra och samtidigt försöker få verksamheten som helhet att anpassa sig till en komplex och föränderlig omvärld. Med komplex avses här att något består av flera mer eller mindre självständiga enheter eller komponenter som samspelar på ett intrikat och i många fall svårförutsägbart sätt.

  Mekanistiska och Organiska System

  Med teorin om den mekanistiska och organiska system (eng: mechanistic and organic systems) kom de amerikanska organisationsteoretikerna Tom Burns och G.M. Stalker att redan på 1960-talet lägga grunden för ett under 2000-talet allt mer aktuellt sätt att se på organisationsmodeller. En mekanistiskt organiserad verksamhet är fastlåst i bestämda roller, noga reglerade och kontrollerade arbetsprocesser som en mekaniskt fungerande maskin. En organiskt (organismiskt) inrättade verksamhet skapar möjligheter för chefer och medarbetare att hantera uppgifter, problem, hinder och möjligheter efter vad varje situation kräver och de syften och mål som är vägledande för verksamheten.

  Organisationsagilitet

  I tider av stora förändringar som under 2020-talet med nya former av artificiell intelligens har många företag och andra verksamheter börjat tillämpa metoder med  stor flexibilitet i organisation och dagligt arbete.  Beslutsfattande sker inte bara på strategisk nivå utan också på taktisk och operativ nivå som i företagsmodellen självjusterande företag.
  

  Relaterade sökord:
  

  agilitet, decentralisering, human relations-rörelsen, ledarskap, management, Mayo, McGregor, organisationsagilitet, organisationspsykologi, organisationsutveckling, Taylor.

  ["positivism","hermeneutik","fenomenologi","målstyrning","Max Weber","decentralisering","tayloristiska","företagsmodellen","självjusterande företag.","agilitet","Taylor","Hawthorneundersökningarna","Tavistock Centre","organisationsagilitet","systemteorin","Sociotekniska skolan","information","organisationsutveckling","human relations-rörelsen","ledarskap","management","Mayo","McGregor","organisationspsykologi"]