Svenska: den sak, det förhållande, som något kommer ut av. Upphov. Latin: causa {uttal: kau´sa} 'orsak'.
Det som orsaker ger upphov till kallas effekter, utfall, verkningar osv.
1. Orsak-verkan (eng: cause and effect, causes and effects, cause-effect, cause-effects): sambandet mellan två fenomen, där det ena är nödvändig eller tillräcklig förutsättning för tillkomst eller förändring i det andra.
2. Motiv, skäl, anledning som i uttrycket "Ingen orsak". (I vetenskapliga sammanhang finns det dock anledning (eng: reason) att skilja mellan sådant som sker utan någons avsikt och sådant som sker med avsikt.)
Orsaksfaktor (eng: causative factor): omständighet som ensam eller tillsammans med andra faktorer medför en förändring som utan dem inte skulle inträffa.
Relaterade sökord: etiologi, förklara och förstå, förklaring, förstärkningskontingens, indeterminism, kausalitet, orsak-verkan, påverkan, radikal behaviorism.
Ordformer:
Pluralis: orsaker (eng: causes).
Adjektiv: kausal (eng: causal, causative).
Adverb: kausalt (eng: causally).
Verb: orsaka, orsakar, orsakande, orsakat, orsakad (eng: cause, causes, causing, caused).
["etiologi","förklara och förstå","förklaring","indeterminism","kausalitet","påverkan","radikal behaviorism","förstärkningskontingens","orsak-verkan","Orsak-verkan"]
Om Psykologiguiden