Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "paradigm":

• paradigm

  paradigm [ˈpærədaɪm], [USA-uttal även: ˈpɛrədaɪm, ˈperədaɪm]

  1. Böjningsmönster, schema över ett ords samtliga böjningsformer.

  2. Modell för utförande av experiment. Paradigmet för experiment med instrumentell inlärning är sålunda att: (a) individer försätts i en situation där de avger slumpvisa responser, det vill säga företar ett antal rörelser utan särskilt syfte, (b) experimentatorn belönar vissa och låter andra vara utan förstärkning, (c) experimentet fortsätter till dess individerna avger endast de av experimentatorn önskade responserna.

  3. System av antaganden och metoder som är allmänt erkända inom en vetenskap och efter vilka forskningen bedrivs till dess man måste skifta till ett nytt paradigm (se nedan).

  4. Synsätt eller övergripande tillvägagångssätt, a. till exempel olika organisationsmodeller och b. maskininlärningsmodeller.
  

  5. Funktion i ett datorprogram. Exempel: self-supervised learning (SSL) is a paradigm in machine learning (självövervakat lärande, SSL, är en funktion i maskininlärning).

  Thomas Kuhn och paradigm i vetenskapsteorin

  Upphovsman till det nutida paradigmbegreppet i forskning och vetenskap (betydelse 3 ovan) är den amerikanske vetenskapshistorikern och vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn (1922-1996).

  I andra upplagan av sitt epokgörande arbete De vetenskapliga revolutionernas struktur konstaterade han att han använt termen i två huvudbetydelser:

  a. om hela den uppsättning av föreställningar, värderingar, metoder, begrepp, formler med mera som är gemensamma för erkända forskare på ett visst område eller i ett visst ämne,

  b. om de konkreta sätt att lägga upp och genomföra forskningsprojekt som är modellbildande på området.

  Den första innebörden är mer psykologisk och sociologisk (därför att den betonar grupptryckets betydelse). Den andra är mer inomvetenskaplig och anger att man på grundval av viss kunskap följer en viss modell för uppläggning och rapportering av forskning.

  Under en period i en vetenskaps historia då man följer ett och samma paradigm, bedriver man vad Kuhn kallar "normalvetenskap". Framsteg görs inom det övergripande synsättet och med accepterad metodik. Mer om detta finns under sökorden paradigmatisk, paradigmskifte.

  På grund av termens mångtydighet ville Kuhn själv ersätta den. Men det var länge svårt att komma bort från den i den vetenskapsteoretiska diskussionen. Termen används numera sällan i vetenskapsteorin men är vanlig i organisationsteori och datavetenskap. I stället används uttryck som 'vetenskaplig stil'.
  

  Vetenskaper med många parallella synsätt

  Vetenskaper som psykologi, psykiatri och sociologi räknas ofta som förparadigmatiska (eng: preparadigmatic), eftersom olika forskare har helt olika utgångspunkter för sin teoribildning och olika uppfattningar om vilka metoder som kan eller bör användas i forskningen. Detta utan att man inom ämnet går från ett befintligt till ett kommande paradigm. Företrädare för och anhängare till ett visst paradigm i ämnen som till exempel psykologi, pedagogik, sociologi och psykoterapi kan på det sättet sägas bilda ett antal separata tankekollektiv.
  

  Psykodynamiska, psykobiologiska, existentialistiska, humanistiska och behavioristiska teorier utvecklas sida vid sida, tidvis kombinerade till speciella infallsvinklar.

  Relaterade sökord:
  

  diskurs (2), konstruktivism, lågparadigmområde, paradigmatisk, paradigmskifte, perspektiv, perspektivism, sanning.
  

  Ordformer:

  Plural; paradigm, paradigmen (eng: paradigms; ålderdomligt: paradigma [pærəˈdɪɡma]).
  

  Adjektiv: paradigmatisk (eng: paradigmatic [ˌpærədɪɡˈmætɪk, ˌpærədɪˈmætɪk, ˌpærədaɪˈmætɪk]). På engelska används formen paradigm även adjektiviskt, till exempel i uttryck som paradigm instances 'typiska exempel'.

  Etymologi:

  Grekiska: παράδειγμα {uttal: para´deigma} 'mönster', 'modell', 'exempel'. Plural på grekiska: παραδείγματα {uttal: paradeig´matta}.

  ["Thomas Kuhn","paradigmatisk","schema","grupptryckets","paradigmskifte","organisationsteori","maskininlärningsmodeller>>maskininlärning","datavetenskap","lågparadigmområde","konstruktivism","perspektivism","perspektiv","diskurs","Psykodynamiska","psykobiologiska","psykobiologisk","existentialistiska","Funktion","datorprogram","självövervakat lärande","funktion","maskininlärning","humanistiska","behavioristiska","sanning","responser"]