Nylatin: parameter {uttal: parra´meter} ungefär: 'extra mått'; termen uppkom på 1600-talet bildad på den grekiska förstavelsen παρά {uttal: parra´} 'vid sidan av', 'bredvid' + μέτρον {uttal: metr´ånn} 'mått'. Termen bildades inom matematiken, där den används om variabler som utgör stöd för andra variabler (är "bredvid" dem) eller behandlas som konstanter (betydelse 2 nedan). Denna betydelse har gått förlorad i till exempel fysiologi och psykologi (betydelse 1 nedan) och i statistiken (betydelsen 3 nedan).
1. Variabel, faktor, omständighet som kan varieras systematiskt, till exempel pausernas antal och längd under en arbetsdag eller graden av djupgående analys respektive stödjande samtal under en psykoterapi, exekutiva parametrar som arbetsminne, informationsbearbetning, sensorisk avsökning, beslutsförmåga, omdöme, uppmärksamhet osv. Termen används både om normalfördelade och icke-normalfördelade variabler utom då man uttryckligen avser normalfördelade (som i betydelse 3 nedan).
2. Konstant som används för beräkning av till exempel cirkelns omkrets (2πr, dvs två gånger pi gånger radien).
3. Värde som gäller egenskap hos en population, till exempel egenskapens medelvärde och standardavvikelse. Parametrarna betecknas ofta med grekiska bokstäver, μ (my) för medelvärde och σ (lilla sigma) för standardavvikelse.
Vad man uppmäter vid undersökningar av stickprov (sampel) kallas sampelkarakteristika, till exempel M (medelvärde hos stickprovet) och s eller SD (standardavvikelse hos stickprovet). På grundval av dessa värden kan man göra uppskattningar (estimationer) av parametervärdena.
Relaterade sökord: egenskap, faktor, icke-parametrisk, statistisk signifikans, variabel.
["population","statistisk signifikans","icke-parametrisk","exekutiva","stickprov","egenskap","Variabel","faktor","arbetsminne","informationsbearbetning","sensorisk avsökning","beslutsförmåga","omdöme","uppmärksamhet","variabel"]