I Storbritannien används termen educational psychology även om det som i flertalet andra länder kallas skolpsykologi (school psychology).
Den pedagogiska psykologin är en gren av pedagogiken med uppgift att undersöka och kartlägga de psykologiska faktorer och processer som har betydelse för lärande i barndomen, tonåren och vuxenåldern, för urval av elever och studenter till olika kurser och linjer, för genomförande av studier och undervisning samt för bedömning av studieresultaten.
Forskning och teorier på området gäller barns och ungdomars psykiska utveckling, vuxnas speciella förutsättningar för studier, studiemetoder, motivation, kognitiva processer, socialpsykologiska aspekter med mera.
Pedagogisk psykologi bygger i hög grad på teorier och forskning inom psykologin men utgör samtidigt en egen forskningsgren.
Pedagogisk psykologi hade en särskilt stark ställning under perioden 1920-1980 då skolpolitiken i hög grad styrdes av föreställningen att undervisning och lärande skulle baseras på psykologisk kunskap för att den skulle bli så effektiv som möjligt.
Under andra hälften av 1900-talet spelade också idén om social ingenjörskonst stor roll. Man ville att alla verksamheter i samhället skulle ha en grund i vetenskaplig forskning, i skola och utbildning till stor del i dåtida psykologiska teorier om lärande, grupputveckling och gruppdynamik.
Relaterade sökord: education, lärande, minne, pedagogik, psykologi, skolpsykolog.
["skolpsykologi","skolpsykolog","grupputveckling","motivation","kognitiva","socialpsykologiska>>socialpsykologi","social ingenjörskonst","gruppdynamik","education","lärande","minne","pedagogiken","pedagogik","psykologin","psykologi","urval"]
Om Psykologiguiden