Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "perception":

• perception

  perception [pəˈsɛpʃən]

  Latin: perceptio {uttal: perkepp´tiå} 'uppfattande', 'begripande'; av förstavelsen per- + verbet capere {uttal: kapp´ere} 'fånga', 'inta'.

  Två betydelser av termen perception och en dessutom en tredje på engelska
  

  1. Varseblivning i betydelsen den process som gör att vi uppfattar oss själva, andra och vår omvärld, föremål, händelser, situationer, talade och skrivna ord och meddelanden med mera som objekt. Alltså själva varseblivandet, "percipierandet", som mental aktivitet.

  Perception skiljer sig från sinnesorganens aktivitet på det sättet att den ger upphov till uppfattningar av objekt, medan processer i sinnesorganen är något man upplever just som sinnesprocesser, exempelvis en lukt av bränt, en smak av syra, en kväljande förnimmelse, en kittling i foten. Denna distinktion mellan sinnesförnimmelse (eng: sensation) och perception gjordes första gången 1785 av den skotske filosofen Thomas Reid (1710-1796).

  2. Den uppfattning som finns i medvetandet under tiden man har sinnesintryck (syn-, hörsel-, lukt-, smak- och känselintryck) av det fenomen som man just då riktar uppmärksamheten mot: vad man ser, hör, känner flukten eller smaken av och så vidare. Perception i denna mening kallas också percept ('det uppfattade').

  3. Endast på engelska: Sätt att uppfatta i formuleringar som till exempel denna: perceptions of child development and parenting (sätt att se på barns utveckling och föräldrarnas roll i denna).
  

  Två betydelser av ordet uppfatta (eng: perceive)
  

  1. Det man med sinnena ser att något är. "Han uppfattade (eng: perceived) inte trafiksignalen."

  2. Det man bedömer att något är. "Han ville inte bli uppfattad (eng: perceived) som girig."
  

  Teorier om percipierandets och perceptens natur
  

  En central fråga i europeisk och amerikansk filosofi och psykologi är i hur hög grad perceptioner formas av stimuli och i hur hög grad de formas av individuella hjärnors sätt att tillsammans med sinnesorganen bearbeta stimuli till meningsfulla uppfattningar om den verklighet som registreras av sinnesorganen.

  • Enligt den brittiska empirismen med speciell förankring i den filosofi som John Locke (1632-1704) stod för, ger stimuli upphov till sinnesförnimmelser som associeras till sammansatta bilder av verkligheten: perceptionerna i betydelsen percepten.
  • Enligt kontinentaleuropeisk konstruktivism som hos filosofen Immanuel Kant (1724-1804) formas vår bild av verkligheten av den bearbetning som sker av stimuli i sinnesorgan och psyke. Den teorin återfinns i gestaltpsykologi och olika former av nutida konstruktivism.
  • Enligt en tredje uppfattning som grundar sig på psykobiologisk och evolutionspsykologisk forskning och teori har genom biologisk utveckling olika arter utvecklat sinnesorgan och hjärnor som ger upphov till den typ av information om den verklighet de lever i, livnär sig i och fortplantar sig i som korresponderar med verkligheten faktiska beskaffenhet (fysiskt, kemiskt, fysiologiskt och psykologiskt) - med risk för missuppfattningar och feltolkningar.

  När man fyller ut innehållet i en perception med vad man redan vet om det man ser, hör, känner, luktar på och så vidare sker en så kallad apperception (av latinets ad- i betydelsen 'tillägg till' + 'perception'). Mer om detta finns under sökordet apperception.
  

  Relaterade sökord:
  

  behaviorism, extrasensorisk perception, gestaltpsykologi, fenomenologi, intentionalitet, neuroception, perceptgenes, perceptionssimulering, perceptuell faktor, perceptuell funktion, radikal behaviorism, representation, subliminal perception, uppfattning.

  Verb: percipiera (eng: perceive).

  ["perceptgenes","perceptuell faktor","perceptionssimulering","fenomenologi","intentionalitet","neuroception","uppfattning","extrasensorisk perception","subliminal perception","respons","apperception","representation","John Locke","associeras","empirismen","konstruktivism","Immanuel Kant","radikal behaviorism","behaviorism","stimulus","stimuli","gestaltpsykologi","Hypotetiskt begrepp","perceptuell funktion"]