Latin: perseverare {uttal: persevera´re} 'framhärda' av per 'alltigenom' severus {uttal: seve´rus} 'strikt', 'sträng'. Substantiv: perseverantia {uttal: perseverann´tia} 'ihärdighet', 'ståndaktighet'.
1. Fasthållande i medvetandet av vissa tankar, av en dröm, en melodi och så vidare utan att kunna släppa det. Det uttrycks i tal, rörelser kroppshållning och mimik. Den som persevererar fastnar i vissa uttryck och fraser under loppet av ett samtal och kan inte frigöra sig från dem. Orsaken är vanligen organisk hjärnskada.
2. Framhärdande i att göra något som inte längre har någon mening.
Med uttrycket perseverativa svar (ett uttryck som förekommer i neuropsykologin) menas att testpersonen upprepar samma svar som han eller hon gett till tidigare uppgifter.
Som adjektiv översätts persevererande ofta med 'häftande'.
Relaterade sökord:
femfaktormodellen, handlingstypologi, ixofreni, lärstil, obsessiv-kompulsiv personlighetsstörning, perseverationstendens, perseverativt fel, perseverera, rigiditet, ruminering, uppmärksamhet, viskös.
Ordformer på engelska:
Perseverate [pəˈsevəˌreɪt] är en term inom psykiatri och klinisk psykologi och avser ett för personen själv hindersamt fasthållande vid något.
Perseverative [pəˈsevərətɪv], på svenska persevererande, häftande.
Persevere [ˌpɜːsɪˈvɪə] (perseveres, persevering, persevered) är att ihärdigt söka nå de mål som man ställt upp för sig eller att stå ut med något som upplevs som stressigt eller obehagligt.
Substantivet är här perseverance [ˌpɜːsɪˈvɪərəns] 'uthållighet', 'ihärdighet'.
["uppmärksamhet","viskös","femfaktormodellen","lärstil","ruminering","handlingstypologi","rigiditet","ixofreni","obsessiv-kompulsiv personlighetsstörning","perseverativt fel","perseverationstendens","perseverera"]