Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "personlighetsteori":

• personlighetsteori

  personality theory [ˌpɜ:səˈnælətɪ ˈθɪərɪ, USA-uttal även: ~ ˈθɪrɪ]

  Teori om hur människan fungerar psykiskt och socialt som hel och sammansatt individ. Ibland används ordet personlighetsteori i bestämd form, "personlighetsteorin", om hela området av teoribildning om personligheten som något numera föråldrat.

  Man kan urskilja ett tiotal olika sätt att uppfatta människan som psykiskt system och psykosocial helhet. Här nedan beskrivs de sex vanligaste:

  Typologier - type theories

  Enligt typlärorna skulle man kunna urskilja ett fåtal personlighetstyper, till exempel cyclotyma, schizotyma, viskösa. Varje typ anses ha ett bestämt, karakteristiskt, övergripande reaktionsmönster. Några av de mest kända är den klassiska temperamentsläran samt Kretschmers, Sheldons och Jungs typläror. Mer om detta finns under sökorden typologi, funktionstyp och Myers-Briggs Type Indicator.

  Egenskapsteorier, faktorteorier - trait theories, factor theories of personality
  

  Egenskapsteorier, dimensionsteorier. Syftet med faktorteorierna var att fastställa vilka grundläggande faktorer som ligger bakom den stora mängd yttre beteendemönster (ytfaktorer) som människor visar prov på i sitt dagliga liv.

  Hans Eysenck (1916-1997) som var klinisk psykolog vid Maudsleysjukhuset i London och senare professor i psykologi, påvisade tre grundläggande dimensioner: psykoticism (vanföreställningar, okänslighet för omvärlden), extraversion-introversion (impulsivitet och sällskaplighet respektive lugn, tankfullhet, osällskaplighet) samt emotionell stabilitet-neuroticism (variationen från god balans till benägenhet för ångestreaktioner).

  På grundval av Eysencks och flera andras forskning kom amerikanerna Paul T. Costa och Robert R. McCrae fram till att det finns fem övergripande och grundläggande faktorer i människans personlighet: neuroticism, extraversion, openness, agreeablness, consciousness. Mer om detta finns under sökordet femfaktormodellen.

  Raymond B. Cattell (1905-1998) identifierade sexton grundläggande faktorer bland vilka kan nämnas: cyklotymi-schizotymi, känslomässig mognad-brist på balans, dominans-undergivenhet, gladlynthet-nedstämdhet, rastlöshet-tröghet, entusiasm-misstänksamhet, hög begåvning-låg begåvning. För mätning av dessa utformade han sitt på sin tid mycket använda personlighetstest 16PF.

  Inom psykiatrin lanserade Henrik Sjöbring (1879-1956) i Lund ett system med fyra variabler: begåvning (olika grad av kapacitet), energi och initiativförmåga (olika grad av validitet), cyklotymi och schizotymi (olika grad av stabilitet) samt saklighet och känslosamhet (olika grad av soliditet). Sjöbrings system väckte stor uppmärksamhet i Sverige och kom till användning i psykiatrisk diagnostik i början av och fram till mitten av 1900-talet. Validitetsfaktorn kunde kopplas till tvångssyndrom (V-), stabilitetsfaktorn till bipolärt syndrom (ST-) respektive schizofreni (St+) och soliditetsfaktorn till den störning som kallades hysteri eller histrionisk personlighet (So-).

  För mätning av personlighetsfaktorer inom klinisk psykologi har MMPI (Minnesota Multiphasic Personality Inventory) kommit att få stor användning, i arbetspsykologi genom sådana frågeformulär som UPP-testet och OPQ med flera.
  

  I yrkesvägledning används frågeformulär som bygger på Hollands personlighetsteori
  

  Psykodynamiska teorier - psychodynamic theories

  Det finns flera närbesläktade teorier om medvetet och omedvetet och samspelet mellan driftlivet och den kontroll över dessa som människor söker upprätthålla och i den meningen är dynamiska. De flesta går tillbaka på de studier av personligheten som gjordes av Sigmund Freud (1856-1939).

  En gemensam nämnare för dem är att de utgår från att personligheten får sin speciella utformning beroende på hur drifter, föreställningar, ambitioner, intressen, attityder, värderingar och personliga minnen omvandlas och åter omvandlas i konfrontationen mellan individen och dennes sociala omvärld. I Freuds driftpsykologi, den så kallade strukturmodellen, riktas fokus på drifternas styrning av upplevelsen av andra. I Melanie Kleins objektrelationsteori riktas fokus på hur driftlivet inverkar på upplevandet av andra och den återverkan detta har på den egna personliga utvecklingen.

  Behavioristiska teorier - behavioural theories, behaviourist theories, behaviouristic approaches

  (USA-stavning: behavioral theories, behaviorist theories, behavioristic approaches.)
  

  I olika varianter av behaviorism uppfattar man vanligen personligheten som ett  mönster eller system av reaktioner som byggs upp i kontakt med omvärlden och utlöses av stimuli i denna. Genom generalisering och differentiering bildas mer eller mindre övergripande, mer eller mindre speciella reaktionsmönster, beroende på vilka reaktioner som blir förstärkta respektive hämmade. Mer om detta finns under sökordet beteendeanalys.

  Social inlärningsteori - social learning theory

  Enligt olika varianter av denna teori, som är nära besläktad med behaviorismen, utvecklas människors socialt och individuellt genom att reaktioner blir förstärkta och hämmade i socialt samspel och sociala konfrontationer. I Albert Banduras vidareutveckling av teorin, så kallad sociokognitiv teori, spelar människors iakttagelser av andra samt föreställningar om vad de kan klara av och inte klara av stor roll för deras personliga utveckling, sammanfattat i begreppet self-efficacy (= self-efficacy belief).

  Ekologiska teorier, relationism - ecological theories, relationism
  

  Teorier som lägger stor vikt vid hur individen agerar i olika situationer, i ett samspel som utvecklas mellan olika motiv, vanor, känslor, attityder osv inom personen och ett samspel som utvecklas mellan individen och situationen, såväl den fysiska som psykosociala.
  

  Mer om relationismen finns under uppslagsorden relationism och relationell.

  Konstruktivism - constructivism
  

  I George A. Kellys konstruktteori (eng: personality construct theory, personality construct psychology) betonas det ständigt pågående samspelet mellan individ och omvärld samt mellan olika subsystem inom individen (fysiologi, kognitioner, emotioner, beteenden) och deras betydelse för personligheten, både i ett här-och-nu-perspektiv och i ett utvecklingsperspektiv. De sociala roller som vi tillägnar oss under livets lopp och i olika sammanhang består av egenskaper som uppkommer i olika typer av sociala samspel.

  Humanistiska och existentialistiska teorier - humanistic and existential theories

  Enligt existentialister som Jean-Paul Sartre och den humanistiska psykologi som utvecklades av Carl Rogers och Abraham Maslow har människor en fri vilja att forma sitt liv och fullända sin personlighet i den riktning som de själva värderar högt, eventuellt med hjälp av en psykoterapeut eller coach. En liknande uppfattning ligger bakom den av Steven Hayes utformade Acceptance and commitment therapy, ACT.

  Psykobiologiska teorier - psychobiological theories, biopsychological theories
  

  Enligt teoribildning inom biologisk psykologi är individens sätt att reagera i olika situationer samt grundegenskaper reglerade av processer i olika områden av hjärnan, speciellt i pannloberna. Flertalet egenskaper utvecklad och kan få sin speciella utformning genom kontakten med olika sociala och kulturella miljöer.

  Relaterade sökord:
  

  emotionell profil, faktorpsykologi, fältteori, identitet, holism, George Kelly, objektrelationsteori, personlighetspsykologi, psykosocial utveckling, relationell psykologi, social inlärningsteori, Eduard Spranger, symbolisk interaktionism.
  

  Etymologi:
  

  Latin: persona {uttal: perrså´na} 'person'. Ursprungligen beteckning på den roll som en skådespelare hade och den mask som han bar i skådespelet. Substantivet 'personlighet' är bildat på adjektivet 'personlig' som anger hur man är personligt, det vill säga i fråga om individuella egenskaper, i regel sådana som har med temperament och karaktär att göra.
  

  Grekiska: θεωρία {uttal: teåri´a} 'betraktande', 'åsyn', 'vetenskaplig studie', 'teori'.

  ["typologi","funktionstyp","Myers-Briggs Type Indicator","UPP-testet","OPQ","Hollands personlighetsteori","frågeformulär","strukturmodellen","personlighetspsykologi","faktorer","subsystem","cyklotymi","schizotymi","identitet","förstärkta","hämmade>>hämning","behaviorism","Albert Banduras>>Albert Bandura","beteendemönster","dynamiska","faktorteorierna>>egenskapsteori","Ekologiska>>ekologi","psykosocial utveckling","psykoterapeut>>psykoterapi","coach>>coaching","Steven Hayes","emotionell profil","arketyp","biologisk psykologi","relationismen","relationism","Carl Rogers","Abraham Maslow","objektrelationsteori","Melanie Klein","George A. Kellys","dimensioner","Hans Eysenck","relationell psykologi","relationell","funktionstyp","Kretschmer","Jean-Paul Sartre","Raymond B. Cattell","MMPI","Sigmund Freud","Jung","social inlärningsteori","behaviorism","Albert Bandura","self-efficacy","beteendeanalys","interaktionistiska psykologin","femfaktormodellen","faktorpsykologi","fältteori","holism","objektrelationsteori","symbolisk interaktionism","vilja","Sheldon","Eduard Spranger","16PF","Acceptance and commitment therapy, ACT","tvångssyndrom","bipolärt syndrom","schizofreni","hysteri","George Kelly","histrionisk personlighet","klassiska temperamentsläran>>temperament","temperament","karaktär"]