Ståndpunkt inom filosofin, närmare bestämt kunskapsteorin, att den kunskap vi får om något är beroende av vilket perspektiv som vi anlägger eller den synvinkel som vi väljer att se saker och ting ur.
Till stor del är vi beroende av den miljö vi lever i för valet av perspektiv. I norra Europa ser vi sålunda världshändelserna i ett annat perspektiv, ur en annan synvinkel, än i Syd- eller Östeuropa. Det gör att vi uppfattar, tolkar och förhåller oss till dem annorlunda. I historieforskningen och historieundervisningen i skola och högskola har man sedan 1990-talet i länder som är anslutna till Europarådet verkat för multiperspektivitet, multiperspektivism (eng: multiperspectivity, multiperspectivism).
Människor har stort utbyte av att se något ur flera perspektiv. Därigenom får vi en allsidig bild av det som vi vill veta mer om och ett underlag för fortsatt ”kunskapande” samt för vårt ställningstagande och eventuella ingripande i händelserna.
Den tyske filosofen Friedrich Nietzsche betraktas som upphovsman till nutida perspektivism.
Synonym: interperspektivism.
Relaterade sökord: alternativseende, Habermas, konstruktivism, kreativitet, Kuhn, paradigm, perspektiv, perspektivtagande, reframing.
Etymologi: Information om ordets ursprung finns under sökordet perspektiv.
["kunskap","alternativseende","kreativitet","paradigm","Habermas","Kuhn","paradigm","perspektivtagande","perspektiv","reframing","Friedrich Nietzsche","konstruktivism"]
Om Psykologiguiden