Svenskt uttal: {plasse´bo}. Latinskt ord med grundbetydelsen "jag behagar".
En medicin eller en behandling som i läkarens/terapeutens eller patientens eller i båda parters ögon har terapeutisk verkan, men som inte i sig själv har någon effekt på den sjukdom eller störning som den sätts in mot.
Den effekt som ett sådant medel eller sådan behandling ofta har, beror på den behandlades eller behandlarens eller bådas föreställningar och förhoppningar, vilja att vara till lags, vilja att vara till hjälp.
En effekt av detta slag kallas placeboeffekt eller förväntanseffekt. Den uppträder endast i de fall då psykiska processer kan ha betydelse för tillfrisknandet. Eftersom förväntningar, förhoppningar m m finns med i nästan all behandling, är placeboeffekter vanliga och givetvis välkomna utom i de fall då man vill fastställa exakt vad det är i en behandling som har terapeutisk effekt. De är dock i regel starkt tidsbegränsade vid verkliga sjukdomsprocesser.
Vid prövning av läkemedel är det angeläget att på olika sätt eliminera placeboeffekterna. Man behöver då en experiment- och en kontrollgrupp. De som ingår i kontrollgruppen ska tro att de får samma preparat som experimentgruppen (den grupp i vilken man prövar ett nytt preparat).
Om då fler i experimentgruppen än i kontrollgruppen blir förbättrade, drar man slutsatsen att denna skillnad beror på rent kemiska egenskaper hos preparatet i fråga. Det verkningslösa preparat som personerna i kontrollgruppen får går under namnet placebo.
En sådan uppläggning av ett forskningsprojekt sägs vara ett double-blind placebo-controlled experiment.
Relaterade sökord: allegiance, experimentell design, klinisk studie, kontrollerad studie, modell, Rosenthaleffekt, smärta och värk, suggestion.
["experimentell design","klinisk studie","smärta och värk","Rosenthaleffekt","suggestion","förväntanseffekt","allegiance","kontrollerad studie","modell"]
Om Psykologiguiden