En filosofi som framställdes av den grekiske filosofen Platon (427-347).
Den bygger på den teori som han framställde om att den sanna verkligheten (i motsats till den av oss uppfattade verkligheten) består av abstrakta begrepp av typen cirkel, kvadrat, storlek, tyngd, djur, människa och så vidare.
Moralen har enligt Platon sin grund i evigt giltiga begrepp som mod, rättrådighet, sanning, vishet och så vidare.
Platon är dock inte entydig i sina skrifter, de så kallade dialogerna. Där finns såväl tankegångar som består av logiska analyser som tankar om tillvarons motsägelsefullhet och annat som vi människor kan få grepp om på ett intuitivt sätt.
Platonismen fick ett uppsving under 1400-talet, då grekiska lärde flydde undan turkarna och fick asyl i Florens. Där grundades en första Platonsk akademi (ordet akademi efter namnet på den högskola som Platon upprättade i Aten, nerlagd på 500-talet i och med kristendomens segertåg i länderna kring Medelhavet).
Platonism blev en del av den humanism som utgick från de italienska renässansstäderna och under 1500-talet spreds i det övriga Europa.
Platon bodde på en liten lantgård nära en olivlund som var helgad åt en hjälte i den grekiska mytologin, Akademos {uttal: ackadde´måss eller ackadd´emåss} och därför kallades Ἀκαδημία (uttal: akademi´a}.
Från någon gång på 380-talet f Kr började lärjungar komman dit för samtal i filosofiska frågor. Hans lära kom därför att förknippas med namnet akademi.
När därför humanister av olika slag och senare kungar i Europa inrättade högskolor av olika slag i konkurrens med kyrkans teologidominerade universitet, betecknade de dem som akademier. Det kom särskilt att gälla högskolor ägnade åt de sköna konsterna enligt Sokrates hyllning till det skönas idé i Platons dialog Symposion.
Det blev därför den romantiska sidan av Platons lära som kom att odlas vid de europeiska akademierna, medan Aristoteles teori om hur abstrakta begrepp formar tingen i sinnevärlden fram till 1700-talet dominerade vid universiteten.
Ett undantag är de universitet i form av akademier som exempelvis svenska kungar lät inrätta på 1600-talet i syfte att stärka fri forskning gentemot teologisk dogmatism, till exempel Regia Academia Carolina i Lund, ett universitet direkt underställt kung Karl XI:s överhöghet.
Relaterade sökord: estetisk lärprocess, idealism, idéburen verksamhet, kärlek, monad, nyplatonism, Platon, platonsk kärlek, psykologins historia, romantik, sokratisk fråga.
Ordformer:
Anhängare av Platons filosofi: platonist (eng: Platonist [ˈpleɪtənɪst], plural: Platonists.
Adjektiv: platonsk (eng: Platonic [pləˈtɒnɪk], Platonical [pləˈtɒnɪkl]). Skrivs på engelska vanligen med litet 'p' när man avser platonsk kärlek.
Adverb: platonskt (eng: platonically, Platonically).
Etymologi: Ἀκαδημία (uttal: ackadämi´a} eller Ἀκαδήμεια (uttal: ackadä´meja} 'akademi', strax utanför det dåtida Aten, tillägnad Pallas Athena, vishetens gudinna. Parken var uppkallad efter en hjälte vid namn Ἀκάδημος {uttal: ackadd´ämåss}, på svenska Akademos {uttal: ackadde´måss eller ackadd´emåss}, enligt forntida grekisk historieskrivning en gång stadens räddare.
["nyplatonism","filosofi","Platon","dialogerna","romantik","psykologins historia","estetisk lärprocess","Sokrates","monad","humanism","skönas idé>>estetisk lärprocess","idealism","idéburen verksamhet","platonsk kärlek","kärlek","logiska","analyser","intuitivt","sokratisk fråga","Aristoteles","begrepp","abstrakta","teori"]