Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "plikt":

• plikt

  duty [djuːti], obligation [ˌɒblɪˈgeɪʃn], [USA-uttal: ˌɑːblɪˈɡeɪʃn]

  Deontologi

  Inom etiken kallas läran om att moralen har sin grund i det som är ens plikt att göra för deontologi.

  "Professionell deontologi" (professional deontology) är detsamma som yrkesetik, etik som professionell på ett område enligt de etiska regler som gäller där.

  Religiösa och filosofiska aspekter

  Religiöst upplevs den högre maktens bud som föreskrifter som det är ens plikt att följa. Vid brott mot dem upplevs ånger, samvetskval och skuldkänslor.

  Filosofiskt har särskilt genom den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804) plikt uppfattats som något man känner sig tvingad att göra beroende på att det är det mest logiska och därmed i enlighet med ett högre Förnufts regler: att alltid handla på sådant sätt att principen för ens handling kan upphöjas till allmän lag. Det är ett kategoriskt imperativ (ett ovillkorligt bud) genom att det är i enlighet med Förnuftet, och därmed inte underkastat våra sinnliga böjelser och begär.

  Psykologiska aspekter

  Upplevelse av plikt består i en känsla av att man bör välja visst sätt att tänka, känna och handla vare sig man gillar det eller inte.

  Ofta är det fråga om en konflikt mellan en önskan och en föreskrift eller etisk princip. Konflikten består i att det å ena sidan finns en föreställning om bestraffning eller samvetskval om man inte följer pliktens bud och å andra sidan en stark lust att göra enligt de önskningar eller behov som gör sig gällande i ens inre.

  Känslor av det här slaget har enligt evolutionspsykologiska hypoteser och teorier sin grund i vårt biologiska arv och har utvecklats som en förutsättning för den typ av socialt liv som gäller för oss människor.

  Enligt behavioristiska hypoteser och teorier har de sin grund i förstärkningar och bestraffningar under uppväxten.

  Enligt psykodynamisk teori uppstår de när pojken upplever föräldrarnas ogillande av den lilles aggressiva och sexuella impulser.

  Yttre tvång eller inre övertygelse

  Konflikten kompliceras rent psykologiskt av att de alternativ som upplevs stå mot varandra

  antingen kan vara

  1. en order eller föreskrift som kommer utifrån, till exempel en chef, sedvänja, familj och kamrater eller lagar och föreskrifter som strider mot b) egna önskningar och böjelser

  eller

  2. egen moralisk övertygelse eller ett förnuftsresonemang som står emot b) önskningar och böjelser för stunden.

  Att göra gott av välvilja eller av plikt

  Skillnaden mellan 1 och 2 belyser skillnaden mellan juridik och etik, lagstiftning och moral. Gränsen är dock flytande. I länder där befolkningen känner sig lojal med staten och lagstiftningen upplever man det som en moralisk plikt att rätta sig efter lagar och förordningar.

  Att handla efter yttre tvång räknas av många filosofer inte som etiskt. Att handla enligt egna värderingar och principer hör däremot till etiken, enligt detta synsätt. Andra filosofer gör inte en sådan skillnad.

  Psykologiskt kan denna skillnad förklaras av att man

  a. inom en filosofi som rationalismen räknar man böjelserna och sinnelag som världsligt, tillfälligt och tillhörande sinnenas bedrägliga värld, medan man räknar allmänna principer och logiska slutsatser som evigt giltiga med grund i en högre översinnlig värld

  medan

  b. man inom en filosofi som empirismen ser till handlingarnas konsekvenser och betraktar goda handlingar som grundas på altruism (inriktning på andras väl) som lika etiska som handlingar som baseras på principer och logiska resonemang.

  Relaterade sökord: deontologi, dygd, empirism, etik, etiskt kärnvärde, filosofi, Immanuel Kant, kategoriskt imperativ, lycka, moralpsykologi, rationalism, utilitarism, vilja.
  

  Etymologi:

  Ordet "plikt" kommer av verbet "pläga" i betydelsen göra det som är brukligt.

  Det engelskspråkiga ordet duty kommer av ett latinskt ord debitum {uttal: de´bitum} "skuld" lika med det som man är skyldig att göra. Det har också betydelsen arbetsuppgift på samma sätt som man på svenska kan tala som ens plikter. Uttrycket on duty används om person som är i tjänst och mera speciellt om den som har jouren.

  Obligation kommer av det latinska ordet obligatio {uttal: åbligga´tiå} som bygger på verbet ligare {uttal: ligga´re} "binda". Meningen är att man förbinder sig, "blir bunden", att göra det man blivit ålagd eller det som man lovar att göra.

  ["etik","behavioristisk","filosofi","dygd","etiskt kärnvärde","vilja","empirism","evolutionspsykologi","psykodynamisk","oidipal","rationalism","Immanuel Kant","kategoriskt imperativ","lycka","moralpsykologi","utilitarism","Immanuel Kant","deontologi",""]