Latin: pluralis 'om många'; av plus 'mer' + eng. och sv.: -ism 'teori', 'uppfattning', ursprungligen av den grekiska slutändelsen för 'teori', 'lära': -ισμός {uttal: issmåss´}.
1. Erkännande av mångfald i olika avseenden.
2. På engelska: att ha flera anställningar eller uppdrag samtidigt, speciellt inom kyrkan. Ordet används då vanligen i nedsättande betydelse.
Som sociologisk teori
1. Typ av samhälle (som i renässansens Italien och i nutida länder med svag statsmakt och flera självständiga grupperingar delar på makten eller befinner sig i maktkamp med varandra. En demokratisk flerpartistat är pluralistisk i denna mening men även stater där kampen förs med våldsmetoder.
2. Uppfattning enligt vilken samhällsutvecklingen är beroende av flera delvis motstridiga krafter, till exempel av kampen mellan anställda och arbetsgivare, mellan kapitalägare och lönearbetare, mellan stat och näringsliv, mellan män och kvinnor, mellan konsumenter och producenter.
Enligt monistiska modeller söker man i stället förklara samhällsutvecklingen som en funktion av en enda faktor, till exempel den tekniska utvecklingen.
Pluralism i psykologin
Pluralistiska modeller i psykologin förklarar individers beteende och personliga utveckling som en följd av såväl inre, ärftligt betingade egenskaper som sociala krafter och förvärvade beteendemönster, av såväl medveten överläggning som omedvetna behov och känslor.
Pluralism i filosofin
Uppfattning att tillvaron består av flera av varandra oberoende enheter eller substanser.
Relaterade sökord: ackulturation, integration, kulturpluralism, multikulturalism, parallellteori, pluralistisk ignorans.
["kulturpluralism","ackulturation","integration","pluralistisk ignorans","multikulturalism","parallellteori"]
Om Psykologiguiden