Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "posthumanism":

• posthumanism

  posthumanism [ˌpɒstˈhjuːmənɪzəm]
  

  Beteckning på en uppsättning olika åskådningar som har det gemensamt att man i dem ifrågasätter den judisk-kristna och den västerländska filosofins syn på människan som höjd över tillvaron i övrigt.
  

  Dels är posthumanismen en grundsyn och värdegrund som kommer efter humanismen (som varit utmärkande för den västerländska kulturen och vetenskapen sedan 1600-talet).
  

  Dels är det fråga om posthumanitet med synsätt och livsstil som står i stark kontrast till den humanistiska perioden. Man ifrågasätter absoluta sanningar, människans överhöghet över djur och natur och värdet av den teknologi som vi skapat.
  

  Den engelska termen posthuman betyder "efter människan som något speciellt, något från andra fenomen artskilt". 'Human' har här betydelsen "människoenlig", inte 'människovänlig', 'omtänksam om människor'.

  Vår tid är 'posthuman' på det sättet att vi ingår i växlande nätverk av djur, saker, teknologier och människor. Vi är inte präglade av en viss grupps normer och föreställningar, lojaliteter och sedvänjor. Genom att vi blir involverade i olika konstellationer av fenomen, människor och ickemänniskor i en kalejdoskopisk värld, växlar vi uppfattningar och attityder som kameleonterna växlar färg efter situationen.
  

  I form av postantropocentrism (eng: post-anthropocentrism) avvisas tanken på människans centrala plats i tillvaron. I den meningen är till exempel darwinismen en postantropocentrisk teori.

  Vad man i regel avser mera allmänt med posthumanism är en uppfattning om materiella tings agentskap (eng: agency) – på senare tid accentuerat av avancerade funktioner i datorer och robotar.
  

  Inom så kallad nymaterialism (eng: new materialism) söker man överbygga motsatspar som diskurs och materialitet (eng: discourse/materiality), teori och praktik (eng: theory/practice), manligt och kvinnligt (eng; male/female), kroppsligt och psykiskt (eng: mind/body), människa och ickemänniska (bland annat i form av robotar och [exturl:bottar|https://sv.wikipedia.org/wiki/Bot_(program)].

  Att allt har materialitet och samtidigt en aktiv inverkan på omvärlden ingår i det som kallas "den materiella vändningen" (eng: the material turn, the materiality turn).
  

  I arkeologi och historia belyser man det materiellas och tingens agens som en aktiv kraft i olika historiska förlopp.
  

  I organisationsteorin och forskningen om organisationer inriktar man sig på den materiella infrastrukturens inverkan på medlemmarnas eller medarbetarnas och chefernas sätt att fungera tillsammans.
  

  Teknik och människa ses inte som motsatser eller som samspelande utan som sammanflätade, två sidor av samma materialitet (materiella grundbeskaffenhet).

  Posthumanitet (eng: posthumanity): Det som är utmärkande för synsätt och levnadssätt som präglas av posthuman grundsyn och etik.
  

  Posthumanistisk tidsålder, posthuman tidsålder (eng: posthuman age, posthumanist age, posthuman times): En tid präglad av tvivel på människan som normgivande för kunskap och etik. Människan beskrivs i medier och upplevs av allt fler som en art bland andra levande varelser och som något materiellt inflätat i växlande samspel med andra ting.

  En sådan uppfattning är utmärkande för nymaterialism och den filosofi som kallas agentisk realism.
  

  Posthumanist notion of performativity: det posthumanistiska begreppet performativitet.

  Med detta uttryck vill man introducera 'performativitet' som ett posthumanistiskt begrepp. Det innebär att det är ett begrepp som hör hemma i en grundsyn om att människan inte har någon särställning i tillvaron (som i Descartes berömda uttalande "jag tänker, alltså är jag till", det enda säkra som vi enligt hans uppfattning säkert vet och som kan vara en utgångspunkt för vidare utforskning av tillvaron).

  Det innebär också att performativitet är en term med speciell bakgrund i posthumanismen – att allt inverkar på allt, att allt är inflätat i en verklighet där varje fenomens relation till andra fenomen inverkar ("performerar") på det samtidigt som det själv inverkar på allt i sin omvärld.

  The Eurocentric category of universal ‘Man’: Den europeiska bilden av människan som den universella människan, den egentliga människan. Det är ett synsätt som helt döms ut av företrädare för posthumanismen. Alla människor är likställda och befinner sig i ett intra-aktivt samspel med varandra och den övriga naturen, allt som är människa och icke-människa.
  

  Det posthumanistiska perspektivet, det posthumana perspektivet (eng: the posthumanist perspective, the posthumanist position): Att se situationer, människor, saker och ting, händelser och så vidare enligt teorin om bland annat ickemänniskor i agentisk realism. Mer om detta finns under sökorden ickemänniska, humanism och onte-etisk-epistemologi.

  Posthumaniora (eng: posthumanities): vetenskaper som klassiska och moderna språk, språkvetenskap, litteratur, konst och filosofi utformade i ett posthumanistiskt kritiskt perspektiv.

  Det posthumana tillståndet (eng: the posthuman condition): Människans villkor i en posthuman värld, vad som gäller för människan i relation till människa och ickemänniska.
  

  Annan betydelse: Ordet posthuman (post-human) används också i betydelsen "efter människan som biologisk art", alltså om den art människa som man kan föreställa sig kommer att finnas efter den nuvarande. Denna uppfattning kallas mer korrekt 'transhumanism'.
  

  Relaterade sökord: agent, agentisk realism, bildning, human exceptionalism, humanism, humanistisk psykologi, nomadologi, onto-etisk-epistemologi, performativ, postantropocentrism, transhumanism, vitalmaterialism.
  

  Ordformer:

  Adjektiv: posthumanistisk, posthumanistiskt, posthumanistiska (eng: posthuman, post-human, posthumanist, post-humanist, posthumanistic, post-humanistic).

  Företrädare för posthumanism: posthumanist (eng: posthumanist, plural: posthumanists).

  Ordet posthumaniora där 'humaniora' är en pluralform av latinets humanior; humaniora studia 'de mänskligare studierna', i motsats till teologi) behandlas felaktigt i en del texter som singular: "en kritisk posthumaniora".
  

  Alternativa skrivsätt på engelska: posthumanism, post-humanism, post humanism, posthumanist, post-humanist, post humanist, posthumaninstic, post-humanistic, post humanistic.

  ["agentisk realism","human exceptionalism","performativitet>>performativ","agentskap","ickemänniskor","agent","humanismen","humanistiska psykologin","nymaterialism","transhumanism","nomadologi","performativ","humanism","humanistisk psykologi","onto-etisk-epistemologi","intra-aktivt","icke-människa","postantropocentrism","vitalmaterialism","ickemänniskor","ickemänniska","darwinismen","bildning","diskurs","materialitet","teori","praktik","agens",""]