Postmodernism/postmodernitet som kulturfenomen
Postmodernismen gjorde sig gällande på flera områden under 1970- och 1980-talen. Postmodernism var en reaktion mot modernitetens tro på forskning och utveckling, mot funktionalism, futurism, abstrakt konst och tro på totala lösningar av samhällsproblem och livsfrågor.
Man kan grovt klargöra termens betydelse genom att ange några motsatspar, där de i vänster kolumn är utmärkande för moderniteten och de till höger är uttryck för postmodernism:
modernitet - postmodernitet
enhetlighet - diversitet
plan - slump
hierarki - anarki
distans - deltagande
totalisering - dekonstruktion
selektion - kombination
riksspråk - idiolekt (särspråk)
bestämbarhet - obestämbarhet
kontinuitet - diskontinuitet
människocentrering - miljöcentrering
Människor utan förankring i en global värld
På 1990-talet beskrev den brittiske sociologen Zygmunt Bauman (1925-2017) den nya mentalitet som började sprida sig som en flytande modernitet.
Den solida moderniteten utmärks av egenskaperna i vänster spalt ovan.
Förvandlingen till flytande modernitet berodde på att människor kände sig leva i en värld med nya betingelser, ytterst globaliseringen som dittills inneburit att stater och kommuner som sådana varit bundna till avgränsade områden och endast kapitalet varit flyktigt och transnationellt. Många upplevde att de fick vad man senare kallade den postmoderna reflexiva identiteten, nationellt obunden.
I och med globaliseringen (som i slutet av 1900-talet stimulerade uppkomsten av postmodernismen) etablerade sig stora företag endast "tills vidare", anlitade hellre tillfällig personal än anställde folk på obestämd tid. Fasta jobb blev till stor del tillsvidareanställningar.
Hos många människor medförde detta en flykt från politiken till livs- och yrkeskarriären, från lycka till njutning eller välbefinnande, från egendom och bildning till upplevelser, från stabilitet till flexibilitet och rörlighet.
Sökande efter förankring i en konkret tillvaro i en digitaliserad tillvaro
Postmoderniteten förlorade gradvis kraft som rörelse på 1990-talet och följdes av strävanden till lokal och nationell förankring.
Men nya former av globalisering med internet, digitalisering och på 2020-talet utvecklingen av generativ AI gjorde att det uppstod starka rörelser i tiden med krav på nätverksorganisation och agilitet.
Människor kom att leva i värld med många sanningar och själva sanningsbegreppet ifrågasattes. En virtuell, skenbar, datasimulerad värld började ta form.
Relaterade sökord: dekonstruktion, diskurs, globalt ledarskap, kulturell intelligens, konstruktivism, modernism, Nietzsche, nomadism, postsanningens tid, poststrukturalism, rhizom, trend.
Ordformer:
Som tidsföreteelse: postmodernitet, postmoderniteten (eng: postmodernity). Som litterär, politisk och filosofisk åskådning: postmodernism (eng: postmodernism).
Stavningen med bindestreck är ovanlig och förekommer inte i språklexika.
Adjektiv: postmodern (eng: postmodern, post-modern).
Anhängare av postmodernism: postmodernist (eng: postmodernist, post-modernist, plural: postmodernists, post-modernists).
Etymologi:
Latin: post 'efter' + modo {uttal: mådd´å} 'nyligen', 'just nu'.
["konstruktivism","Nietzsche","reflexiva identiteten","globalt ledarskap","kulturell intelligens","modernism","poststrukturalism","diskurs","postsanningens tid","dekonstruktion","diskontinuitet>>diskontinuerlig","distans","sanningar","slump","hierarki","generativ AI>>artificiell intelligens","trend","nomadism","rhizom","agilitet","nätverksaorganisation>>aktör-nätverksteori"]