Termens innebörd
Språkvetenskapligt studium av hur språk används till skillnad från studium av språksystemets uppbyggnad
Språkbruksanalys av denna typ utvecklades under 1950- och 60-talen.
Pragmatik är studiet av hur innebörden i språkliga uttryck är beroende av dem som använder språket, var kommunikationen försiggår och hur olika språkliga uttryck fungerar i kommunikationen mellan människor i olika konkreta sammanhang.
Bland annat intresserar man sig för de olika betydelser en och samma formulering kan ha beroende på var och när den används. "Du har grönt ljus" kan sålunda betyda, att trafikljuset växlat från rött till grönt, men i ett annat sammanhang betyda: "Jag ger mitt tillstånd till att du kör igång med ditt projekt".
Mer om detta finns under sökordet talhandling.
Pragmatik och semantik
Pragmatik står här i motsättning till semantik. Enligt semantiken har ord och uttryck sin givna betydelse utifrån begreppsbildning eller efter de fenomen som orden betecknar.
Enligt pragmatiken är ordens och uttryckens uppfattade och upplevda innebörd i individuella, konkreta situationer avgörande för förståelse av en enskild persons tal och skrift, inte deras generella eller abstrakta betydelse.
Den pragmatiska funktionen
I psykiatri och klinisk psykologi avses med pragmatik en persons faktiska användning av språket, hans eller hennes sätt att uttrycka sig, i fråga om de effekter som detta har för kommunikation med andra och uppkomst av sociala relationer.
Sociokommunikativ störning
I DSM-5 finns en diagnostisk kategori för störningar i sätten att formulera sig och uttrycka sig både språkligt och icke-verbalt: social communication disorder, 315.39, (på svenska social kommunikationsstörning, pragmatisk kommunikationsstörning, sociokommunikativ störning).
Relaterade sökord: CELF-4, kommunikation, kognitiv pragmatik, kognitiv pragmatism, lingvistik, nationellt fackspråk, pragmatiker, pragmatisk, pragmatism, sociokommunikativ störning, språkets socialpsykologi, språkutveckling.
Terminologi:
Termen 'pragmatik' är olämpligt vald med tanke på att det är fråga om en speciell typ av pragmatik, den språkliga.
Etymologi:
Grekiska: πραγματικός {uttal: praggmattikå´ss} 'aktiv', 'skicklig i det praktiska livet', av πρᾶγμα {uttal: pragg´ma} 'handling'; -ics i pragmatics
kommer sig av att man på 1500-talet tog efter ett bruk under antiken
att beteckna ämnesområden med neutrum plural men i betydelse av
singular: "det pragmatiska", i det här fallet språkets praktiska
användning. Mer om ordslutet i den engelskspråkiga termen finns under
sökordet -ics.
["talhandling","sociokommunikativ störning","semantiken","kognitiv pragmatik","kognitiv pragmatism","semantik","begreppsbildning","pragmatiker","pragmatism","-ics","psykiatri","klinisk psykologi","abstrakta","kommunikationen","kommunikation","pragmatisk","kommunikation","lingvistik","nationellt fackspråk","språkets socialpsykologi","språkutveckling","CELF-4"]