Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "pragmatism":

• pragmatism

  pragmatism [ˈprægmətɪzəm]

  Grekiska: πρᾶγμα {uttal: pragg´ma} 'handling'.

  1. Inriktning på det som ska göras i stället för på idéer och utseende.

  2. Politisk strategi att agera mer efter vad situationen rent praktiskt kräver än efter ideologiska eller moraliska principer eller föreskrifter i gällande lag.

  3. Filosofisk åskådning enligt vilken kopplingen mellan teori och handling är avgörande för teorins sanning och handlingens giltighet. Som upphovsman räknas vanligen amerikanen Charles Sanders Peirce [[tʃɑːlz ˈsændəz pɜːrs/pɜrs] (1839-1914).

  Pragmatismens maxim/the pragmatist maxim

  Peirce formulerade det som kallas pragmatismens maxim (även kallad "den pragmatiska principen", det vill säga pragmatismens styrande tanke eller princip), på engelska the pragmatist maxim (i en artikel om Issues in Pragmaticism, 1905): "Consider what effects, that might conceivably have practical bearings, you conceive the objects of your conception to have. Then, your conception of those effects is the whole of your conception of the object."

  I fri översättning: Tänk efter vilka olika tänkbara verkningar eller konsekvenser av praktisk betydelse som ett fenomen kan ha som du tänker på ("your conception"). Du upptäcker då att dessa verkningar eller konsekvenser är hela betydelseinnehållet i ordet för detta fenomen, det vill säga i det begrepp som du bildar för denna typ av fenomen.

  När det gäller till exempel ett begrepp som 'hårdhet', förstår vi vad hårdhet är, när vi tänker på situationer där vi kommer att handla olika beroende på om vi ska göra något med föremål som är hårda och sådana som inte är det. Om man ska slå en spik i en vägg behöver man ett hårt föremål att slå med och förstår att ett mjukt föremål inte är till någon nytta.

  Eftersom termen pragmatism började tolkas på så många olika sätt kom Peirce från 1905 att kalla sin egen filosofi för pragmaticism (eng: pragmaticism). Han förtydligade sin pragmatiska princip med följande formulering i ett brev till William James, som använde ordet pragmatism i en mer moralfilosofisk betydelse:

  "En tankes eller ett begrepps mening ligger i hur de kan tänkas inverka på en avsiktlig handling och bara i detta."

  Pragmatism i moralfilosofi och religionsfilosofi: William James

  Pragmatism har inom filosofin blivit en allmän beteckning på en rad olika teoribildningar, enligt vilka handling spelar roll för individens uppfattning om saker och ting. Om en handling eller åtgärd fungerar, betraktas det som ett kriterium på att den uppfattning som ligger till grund för handlingen eller åtgärden är riktig.
  

  Den som införde ordet pragmatism var den amerikanske psykologen William James (1842-1910), nära vän till C.S. Peirce.
  

  Han tänkte sig att sådana begrepp som "fri vilja" skulle kunna få en vetenskaplig status om man beaktar vilka konsekvenser, moraliskt och filosofiskt/religiöst, som föreställningen om viljans frihet har.
  

  Pragmatism i pedagogik och psykologi
  

  Den mest kända företrädaren för pedagogisk pragmatism är den amerikanske filosofen John Dewey (1859-1952), som formulerade slagordet learning by doing (lära genom att göra) och blev upphovsman till den pedagogiska progressivismen, en riktning som fick stort genomslag under första delen av 1900-talet.

  Deweys tankar fick på 1930- och 1940-talen stor betydelse för den schweiziske psykologen och pedagogen Jean Piaget (1896-1980).
  

  Enligt Piaget är psyket alltid aktivt när det tillägnar sig ny kunskap och får nya insikter. Barn och ungdomar lär sig uppfatta logiska och matematiska strukturer genom att syssla med tingen. Därigenom uppstår tankemönster (tankeoperationer).

  Under andra hälften av 1900-talet var pragmatism som filosofi vägledande för utformningen av problembaserat lärande, action learning och casemetodik.
  

  Piagets pragmatism blev då också aktuell i den allmänna pedagogiska debatten och fick genomslag främst i förskolepedagogiken men också i högskolepedagogik med begrepp som reflekterande abstraktion.

  Kurt Lewin och begreppet aktionsforskning
  

  Enligt den tysk-amerikanske psykologen Kurt Lewin (1890-1947) bör forskning i samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen ta sin utgångspunkt i praktik, i konkreta sammanhang. Begreppen och teorierna ska växa fram ur den praktiska verksamheten. Samtidigt betonade han teoribildningens praktiska nytta: "Ingenting är så praktiskt som en god teori." Lewins modell för forskning kallas aktionsforskning.

  Nutida pragmatism

  Pragmatism som ideal för teoribildning kom i slutet av 1900-talet att få betydelse för genuspsykologi, postmodernism, socialkonstruktivism, även för den så kallade språkliga vändningen (eng: the linguistic turn) och den typ av filosofi som kallas nypragmatism (neopragmatism).

  I och med att kognitionsvetenskap och kognitionspsykologi från 1990-talet kom att få en dominerande ställning inom filosofi, pedagogik, psykologi, psykoterapi, lingvistik och kommunikation, uppkom ett forskningsområde och synsätt som kallas kognitiv pragmatism.

  Likartad term med helt annan betydelse: pragmatik.

  Likartad term som kan vara liktydig med pragmatism men också ha annan innebörd: praktikalism.

  Relaterade sökord:
  

  abduktion, fiktionalism, funktionalism, grundad teori, Kolbs inlärningsteori, kognitiv pragmatism, konstruktivism, lösningsfokuserad terapi, operation, operationalism, pragmatisk, problembaserat lärande, situerad kognition, situerat lärande, vetenskapsteori.

  ["Charles Sanders Peirce","John Dewey","kognitiv pragmatism","kognitiv pragmatism","reflekterande abstraktion","språkliga vändningen","moralfilosofi","vetenskapsteori","praktikalism","aktionsforskning","funktionalism","problembaserat lärande","Jean Piaget","Kurt Lewin","aktionsforskning","abduktion","fiktionalism","grundad teori","pragmatik","Kolbs inlärningsteori","socialkonstruktivism","konstruktivism","lösningsfokuserad terapi","operationalism","operation","genuspsykologi","postmodernism","problembaserat lärande","action learning","casemetodik.","situerad kognition","situerat lärande","viljans frihet","pragmatisk","William James","action learning","filosofin"]