Etymologi: 1. latin. praedicatum {uttal: prädikat´umm} 'det som sägs om subjektet i satsen', 2. latin: praedicatus {uttal: prädikat´uss}, det utsagda, det påstådda, det framställda, vilket i ordets betydelse 2 har innebörden 'dra slutsatser rent logiskt'.
1. Något som gäller predikatet i en sats. På engelska används ordet predicative om predikatsfyllnad. I till exempel meningen "Vi målade huset vitt" är 'vitt' en del av predikatet. Det framgår tydligt när man ändrar om meningen till "Vi vitmålade huset".
2. I forskning och vetenskapsteori har predikativ fått en speciell betydelse som allmänt uttryckt gäller rent logisk och abstrakt bearbetning av data, lämplig för datorer. Det i många texter vanliga ordet predikativ teori (eng: predicative theory) avser en teori om samband som är uttryckt i symboler och regler, möjliga att lägga in i ett datorprogram för automatisk bearbetning.
Predikativt tänkande (eng: predicate thinking [ˈpredɪkɪt ˈθɪŋkɪŋ]: Magiskt och symboliskt tänkande, enligt vilket två fenomen (subjekt) uppfattas som identiska när samma utsaga (predikat, egenskap) gäller om dem, till exempel att en dator och en hjärna är samma sak, eftersom båda har samma egenskaper. De drar exempelvis slutsatser av givna premisser.
I predikativt tänkande uppfattas en metafor (liknelse, analogi) inte som en metafor utan som en identitet: ett folk kan inte bara liknas vid en organism utan är en organism, därför att samma omdömen kan fällas om båda.
Predikativt tänkande förekommer hos barn och relativt ofta hos personer med schizofreni.
Relaterade sökord: metafor, predikation, symbol.
["metafor","predikation","symboler","symbol","schizofreni","logisk","analogi","abstrakt","magiskt>>magiskt tänkande"]