1. Uppfattning enligt vilken de förutsägelser som man kan göra på grundval av en vetenskaplig teori har viss sannolikhet men ingen fullständig säkerhet.
Denna uppfattning blev speciellt vanlig under senare delen av 1900-talet i och med att man i många typer av studier, bland annat inom psykologin, började använda statistiska metoder. Tidigare var man övertygad om att vetenskapens uppgift alltid är att nå fram till fullständig säkerhet om olika sidor av verkligheten.
2. En etisk princip i katolska kyrkan att om det finns mer än en tolkning i Bibeln eller kyrkans skrifter om vad som gäller i situationer av den typ som man befinner sig i, så väljer man den som man själv bedömer som den rätta..
Relaterade sökord: bästa möjliga kunskap, kontingens, kunskapsbaserad vård, probabilistisk, Karl Popper, Ilya Prigogine, probabilitet, villkorat antagande.
Etymologi: Ordet är bildat på det latinska adjektivet probabilis {uttal: pråba´billiss} a. 'trolig', b. försvarlig; av probare {uttal: pråba´re} 'erkänna', 'göra antagligt', ett ord som också ligger till grund för engelskans prove som både betyder a. 'prova', 'testa' och b. 'bevisa', 'styrka'.
Ordet 'probabel' används i svenskan i betydelsen 'sannolik', 'trolig'.
Ändelsen -ism används här för att beteckna teori eller uppfattning.
["bästa möjliga kunskap","kunskapsbaserad vård","kontingens","probabilistisk","Karl Popper","Ilya Prigogine","probabilitet","villkorat antagande","-ism"]
Om Psykologiguiden