1. a. Specialiserad inom viss område, inom arbetslivet 'yrkeskunnig', b. inom sport och idrott: att ha en sport som yrke.
2. Skicklig på sitt område.
3. Gällande en kategori yrkesutövare med högskole- eller universitetsutbildning av typen läkare, jurist, präst, lärare, psykolog, ingenjör, ekonom, socionom, sjuksköterska, sjukgymnast osv. Denna betydelse var särskilt vanlig på 1970- och 1980-talen när yrken som sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, biomedicinsk analytiker, socionom med flera professionaliserades i den meningen att utbildningen som tidigare skett vid olika institut i stället förlades till högskola och blev minst treårig.
4. Verksamhetsutövare och beslutsfattare. En betydelse som används i Socialstyrelsen om yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst omväxlande med betydelse 3 ovan.
Mer information om profession och professionell finns under sökordet professionalism.
Professional marketing: Marknadsföring som en yrkesgrupp bedriver för att stärka sin ställning i samhället.
Relaterade sökord: alternativ och komplementär medicin, paraprofessionell, professionell hållning, professionell patient, professionell relation, professionellt team, Donald Schön.
Ordformer:
Som substantiv förekommer ordformerna 'en professionell', 'den professionelle', 'professionella' samt genitivformer av dessa.
Enligt ordböcker som SAOL och Svensk ordbok finns (2020) 'professionell' endast som adjektiv. Men det används även som substantiv, till exempel i följande mening på sidan 112 i en [exturl:rapport|https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23155/1/gupea_2077_23155_1.pdf] från Göteborgs universitet: "Revision och uppföljning är två ledarskapsmetoder för kontroll som har ersatt delar av vad som tidigare var en relation baserad mera på förtroendet mellan chefer och professionella." Som substantiverat adjektiv är även formen 'den professionelle' vanlig, till exempel på sidan 84 i [exturl:SOU 2020:36|https://www.regeringen.se/49e639/contentassets/6c5bedcb7c0e40bfbd840d6c0b9fec2e/sou-2020_36_webb.pdf].
Etymologi: Av latinets professio 'erkänt yrke' av verbet profiteri {uttal: pråfite´ri} 'tillkännage offentligt'.
När högskolor och universitet på 1100- och 1200-talen började utbilda personal för domstolar, för högre ämbeten i kyrkan och för läkare använde man om dessa yrken det latinska ordet för erkänt yrke: officiellt erkänd yrkesutövning, professio.
Det blev därför teologer, jurister och läkare som blev de medeltida professionerna. De behöll denna särställning till slutet av 1800-talet då man började räkna även högskoleutbildade ekonomer (i första hand revisorer) och civilingenjörer som professionella i denna bemärkelse.
På 1900-talet har ordet fått de olika betydelser som beskrivs här ovan.
["professionalism","paraprofessionell","Donald Schön","alternativ och komplementär medicin","professionell hållning","professionell patient","professionell relation","Marknadsföring","professionellt team"]
Om Psykologiguiden