Aktiviteter av olika slag som har till syfte att hålla yrkesverksamma ajour med aktuell kunskaps-, metod- och teknikutveckling inom respektive profession (i betydelsen yrke som utövas självständigt och med eget ansvar, i regel med högskoleutbildning som grund).
I yrken som läkare, psykologer, sjukgymnaster, sjuksköterskor, lärare, jurister, ingenjörer med flera krävs av utövarna att de genomgår en viss mängd fortbildning under viss angiven tidsperiod, om de ska få behålla legitimation, certifikat eller motsvarande tillstånd att utöva sitt yrke, så kallad recertifiering (eng: recertification, revalidation). En mer omfattande procedur, som tillämpas i Storbritannien, kallas där revalidation. I Sverige används denna term om en annan typ kompetensvärdering som inte är kopplad till recertifiering.
I Sverige används numera vanligen ordet fortbildning. Det angav tidigare att det skulle vara fråga om en av en ansvarig instans reglerad utbildning, medan professionsutveckling är en term från 1960- och 1970-talen då man var helt klar över att det i själva verket är en inre utvecklingsprocess som det är fråga om, när en professionell får allt bättre eller helt nytt grepp om sin verksamhet eller viss typ av arbetsuppgifter.
Det är fråga om en "kontinuerlig professionell utveckling" (eng: continuous/continuing professional development, CPD) som kan vara såväl självstyrd som organiserad av en förening eller en utbildningsinstitution.
Relaterade sökord: kunskapsstöd, professionalism, professionell självreglering, professionell utveckling, professionskurs, självstyrt lärande.
["professionalism","professionell självreglering","professionskurs","självstyrt lärande","professionell utveckling","revalidation","kunskapsstöd"]