progressive education [prəˈɡresɪv edʒuˈkeɪʃn]
Latin: progressio {uttal: pråggress´iå} 'fortgång', 'framsteg'; progredi {uttal: prågg´reddi} i betydelsen 'göra framsteg'; pro 'framåt' + gradi {gradd´i} 'gå', 'skrida'.
Riktning i pedagogiken som inleddes av den amerikanske pedagogen och filosofen John Dewey (1859-1952).
En skola i progressiv anda utmärktes av grupparbete, aktiva inlärningsmetoder (learning by doing), beaktande av elevernas olika förmåga att tillgodogöra sig innehållet i kurserna, nära koppling mellan skola och praktik samt överskridande av ämnesgränserna i projektarbeten.
När den svenska grundskolan planerades på 1950-talet och genomfördes på 1960-talet tillämpades grundtankarna från den progressiva pedagogiken i uppläggningen och i de enskilda kursplanerna.
Tanken med denna typ av pedagogik är att elever (studenter, vuxenstuderande med flera) ska lära sig förstå fakta, träna läsning och räkning, jämföra begrepp och sammanhang. Fokus är på att skapa lust och förmåga att lära. Med tanke på att förvärvad kunskap och skicklighet kan bli föråldrad eller irrelevant är det enligt den progressiva pedagogiken skolans uppgift att förbereda eleverna för ett livslångt lärande.
Relaterade sökord: casemetod, kollaborativt lärande, nyfikenhet, pedagogik, PESOK, positivt lärande, problembaserat lärande, projekt, självstyrt lärande.
["John Dewey","pedagogiken","filosofen","teori och praktik","nyfikenhet","problembaserat lärande","självstyrt lärande","projekt","livslångt lärande","learning by doing","casemetod","kollaborativt lärande","pedagogiken","pedagogik","PESOK","positivt lärande","grupparbete"]
Om Psykologiguiden