Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "projektiv identifikation":

• projektiv identifikation

  projective identification [prəˈdʒɛktɪv aɪˌdɛntɪfɪˈkeɪʃən]

  På engelska även: identification by projection, en formulering som den österrikisk-brittiska Melanie Klein (1882-1960) använde i förbigående i en tidskriftsartikel 1946 liksom hon då – också mer parentetiskt – använde termen 'projektiv identifikation'. I ett tillägg till samma artikel år 1952 förtydligade hon mer utförligt de processer som hon beskrev  som 'projektiv identifikation'.

  Grundbetydelse

  Till skillnad mot identifikation då man tar över den andres sätt att vara och reagera och införlivar delar av detta med sig själv (så kallad introjektion), förlägger man med projektiv identifikation egna känslor av hat och kärlek till den andre som då upplevs riktade mot en själv.

  Termen är i vissa avseenden inte helt entydig. Det gör att man behöver vara uppmärksam på vilken innebörd den har i det sammanhang där man stöter på den. Inte sällan används den i betydelsen att man projicerar en förväntan på andra att vara på ett visst sätt och då också får dem att leva upp till denna förväntan.
  

  En omvänd identifikation

  Projektiv identifikation är enligt Melanie Klein såväl projektion av egna föreställningar, behov och känslor på någon annan som identifikation med dessa projicerade delar. Man upplever sina känslor, till exempel ilska, både hos sig själv och i den andre och får dem då riktade mot sig själv.
  

  Den andre blir till en del (eller i vissa delar) identisk med en själv genom att man förlägger egna känslor och behov till honom eller henne men upplever dessa fortfarande även som ens egna.
  

  Om man då både känner hat och kärlek till någon och förlägger dessa känslor till den andre som riktade mot en själv får man svårt att förstå och bemöta den andre och kan enligt företrädare för objektrelationsteori komma in i ett borderlinemönster.
  

  Begreppets ursprung

  När begreppet projektiv identifikation första gången lanserades 1946 var det i en tidskriftsartikel med titeln Notes on some schizoid mechanisms.

  Syftet var att utforma en teori om uppkomsten av schizofreni enligt följande resonemang:

  • Spädbarns jag är under första halvåret kluvet på olika delar, olika sätt att relatera till andra, en så kallad splitting of the ego. Det finns en brist på integration (eng: a lack of cohesiveness, a form of unintegration), som gör att det ännu ofullgångna jaget faller i stycken (eng: falls to bits).

  • Det finns från födelsen en ångest. Det är en reaktion på dödsdriften (eng: the Death Instinct), som gör sig gällande hos spädbarnet och ger upphov till fruktan att vara förföljd av något yttre, en omriktning av dödsdriften (eng: a deflection of the Death instinct).

  • Detta objekt upplevs som något yttre men genom den mentala mekanismen introjektion blir det till en inre hotfull förföljare. Barnet hamnar med Kleins uttryck i en "paranoid position" (eng: paranoid position).

  • Behovet att hantera fruktan har fått det tidiga egot (eng: the early ego) att projicera den destruktiva impulsen till något yttre. Dödsdriften riktas om till barnets första yttre objekt, mammans bröst. Av det tidiga jaget upplevs inte mammas bröst som ett stundtals innehållsrikt och därmed gott bröst och stundtals tomt och därmed ont bröst (som väcker ilska och ger upphov till aggression) utan som både-och samtidigt. När mammans bröst upplevs som gott beror det på att det är ett objekt för libidon, livsdriften, och när det upplevs som ont är blir det till ett objekt för oralsadistiska impulser, aggressivitet.

  • Projektionen och identifikationen lyckas inte helt eftersom det också är fråga om identifikation. Därför kvarstår fruktan hos spädbarnet att bli attackerad och förintad av de egna destruktiva impulserna. Jaget håller som redan nämnts på att gå i stycken (eng: the ego tends to fall to bits), något som, i varje fall rent hypotetiskt, kan ligga bakom det tillstånd av inre klyvning som utmärker vissa yttringar av schizofreni.

  • Den projektiva identifikationen gör att inte bara objektet, modersbröstet, utan även det egna ofullgångna jaget blir uppdelat på ett som är gott och ett som är ont. Barnet upplever bristande sammanhang mellan olika känslor och tankar som i en schizofren psykos.

  • Destruktiva impulser mot något i omvärlden upplever spädbarnet i första hand som oral aggression i form av lust att bita i moderns bröstvårta. Oralsadistiska impulser finns enligt Melanie Klein från första början i barnets liv.

  • Projektionen av dödsdriften på ett yttre objekt, moderns bröst, är i regel till hjälp för spädbarnets ego att handskas med fruktan och egen ondska. Den andra sidan av saken är att det också sker en projektion av goda delar av barnets jag in i (eng: into) modern, de delar som uttrycker kärlek (eng: the loving parts of the self).

  • Relationen till modern (med Kleins sätt att uttrycka sig: "objektrelationen till modern") befinner sig endast halvvägs mellan ett självständigt subjekt (barnet) och ett självständigt objekt (modern). Delar av modern upplevs av spädbarnet som delar av sig själv och gör att det kan få kontroll över henne, en av vinsterna med projektiv identifikation.

  • Projektiv identifikation kompletteras av introjektion, en process, som består i att barnet även tar in det goda hos modern (bröstet). Det ger grunden för sund självkänsla och en konsolidering av egot (i psykoanalytisk betydelse) and thus from the beginning object relations are moulded by an interaction between introjection och projection, between internal and external objects and situations, i svensk översättning: "och alltså utformas objektrelationer redan från början genom ett samspel mellan introjektion och projektion, mellan inre och yttre objekt och situationer". (Melanie Klein på första sidan av Notes on some schizoid mechanisms, 1946).
    

  Delvis andra betydelser

  1. Senare har termen fått vidgad betydelse i anslutning till Sigmund Freuds (1856-1939) teori från 1915 om att människor kan reagera på andras omedvetna konflikter utan att det passerar det medvetna. Det kan leda till att två parter omedvetet strävar efter att dra in varandra i sin egen upplevelsevärld och sina egna värderingar (eng: mutually projective identification). Se nedan och under relationell psykologi.

  2. Projektiv identifikation i en vidare bemärkelse är ett vardagligt fenomen som när till exempel lärare, präster och poliser beter sig som andra väntar sig av dem genom att människor projicerar föreställningar om hur dessa personer är och ska vara och får dem att rätta sig efter det.

  3. Termen används också om en typ av narcissism som består i att man inte tolererar att andra är annorlunda än man själv och därför projicerar egna synsätt och sätt att reagera på dem. Därigenom fråntas andra människor delar av sig själva, sin identitet. Hotet från dem mildras på så sätt genom den projektiva identifikationen.

  Projektion av projektiv identifikation

  Sedan projektiva identifikationer uppstått under tidig barndom kan människor projicera dessa (genom projektion i vanlig betydelse) som när en person projicerar sin misstänksamhet mot föräldrarna på poliser och söker undvika att bli sedd så snart en sådan dyker upp.
  

  Detta kan leda vidare till projektiv identifikation på det sättet att poliser uppmärksammar beteendet som misstänkt och söker anledning att arrestera personen ifråga. Denne har då fått dem att agera som de förföljande föräldrarna.

  Ömsesidig projektiv identifikation (eng: mutually projective identification)

  Ömsesidigt projektiv identifikation (att den sker ömsesidigt) kan i ett parförhållande ta sig uttryck exempelvis i att kvinnan överför av henne själv oönskade aggressiva impulser och lust att dominera på sin manliga partner. Det ökar hennes respekt för honom men samtidigt också hennes rädsla för hans utbrott. Han svarar med att överföra av honom själv oönskade tendenser till blyghet och eftergivenhet på henne, vilket gör att han känner förakt för henne. De hamnar därmed i en låst position av översitteri och känsloutbrott från hans sida och undergivenhet och rädsla i hennes sätt att reagera på honom.

  Projektion av projektiv identifikation i psykoterapi

  Projektion av projektiva identifikationer förekommer även i relationen mellan terapeuter och patienter. Patienter lyckas överföra (projicera) sin bild av orättvisa och oresonliga föräldrar på sin terapeut som svarar med att projicera sin bild av bråkiga och oresonliga barn på patienterna. Ett sådant spel kan urarta till en misslyckad terapi. Terapeuter kan uppleva att misslyckandet beror på patienterna och riktar anklagelser för misslyckandet på dem.
  

  Om terapeuten kan hantera ömsesidig projektiv identifikation och hjälpa patienterna med att förstå hur den fungerar, kan detta enligt företrädare för objektrelationsteorin ha gynnsam terapeutisk effekt.

  Relaterade sökord:
  

  containment, Försvarsfunktionsskalan, förvarsmekanism, identifikation, introjektiv identifikation, kleiniansk teori, objektrelationsteori, paranoid-schizoid position, participation mystique, personlighetsorganisation, projektion, relationell psykologi, stigmatisering, transaktionsanalys, överföring.

  ["Melanie Klein","Sigmund Freud","introjektion","dödsdriften","projektion","paranoida","schizofreni","oralsadistiska","Oralsadistiska","oral","ego","jaget","paranoid-schizoid position","transaktionsanalys","schizoid","libidon","mechanisms","borderlinemönster","containment","narcissism","psykoterapi","själv","splitting","förvarsmekanism","participation mystique","överföring","stigmatisering","introjektiv identifikation","identifikation","Försvarsfunktionsskalan","relationell psykologi","objektrelationsteori","Freuds driftlära","personlighetsorganisation","kleiniansk teori","psykoanalytiker","blyghet"]