Grekiska: ψυχή {uttal: psykä´} 'psyke' + ἰατρεία {uttal: iatrej´a} 'läkekonst', 'medicinsk behandling'.
Den gren av medicinen som gäller forskning om, diagnos och behandling av psykiska besvär, funktionshinder och sjukdomar, beteenderubbningar och personlighetssyndrom samt metoder för förebyggande insatser.
Termen psykiatri infördes av den tyske läkaren Johann Christian Reil (1759-1813). Det var emellertid först på 1900-talet som beteckningen blev allmänt tillämpad.
Den moderna psykiatrins historia går tillbaka till franska revolutionen 1789. Det synsätt som då började tränga igenom i medicinen gick ut på att det psykiska är en yttring av kroppsliga (fysiologiska) processer i hjärnan. Avvikande beteende borde man därför kunna bota genom att få patienterna att fungera bättre rent kroppsligt. Man kämpade för att få människor att överge tron på onda andar som orsak till psykiska sjukdomar. Dessa idéer spreds snabbt till andra länder i skrifter av den franske läkare Philippe Pinel (1745-1826), som propagerade för rationella och humana behandlingsmetoder vid sinnessjukhusen.
År 1811 inrättades i Leipzig den första professuren i psykiatri. I Dresden byggde man samma år ett sinnessjukhus som blev en förebild för flertalet av de mentalsjukhus som uppfördes under 1800-talet i USA och Europa.
Samtidigt med växande insikt om de sociala och psykologiska metodernas betydelse har kunskapen om nervsystemet gjort psykiatrin till en i huvudsak biologiskt grundad vetenskap med inriktning på forskning om den neurofysiologiska bakgrunden till psykiska besvär och om möjligheterna att behandla dessa med läkemedel, så kallade psykofarmaka.
Behandlingen med psykofarmaka har fått en revolutionerande effekt på hela psykiatrin i och med att flertalet patienter kan få behandling i öppen psykiatrisk vård och i de flesta fall kan fungera i familje- och arbetsliv.
I de psykiatriska teamen ingår läkare (med specialistkompetens i psykiatri), psykologer, sjuksköterskor, skötare i psykiatrisk vård (tidigare benämnda mentalskötare) och kuratorer (personer med social utbildning och specialisering på socialt behandlingsarbete eller psykoterapi). Även sjukgymnaster och arbetsterapeuter som specialiserat sig på neurologiska och psykiatriska sjukdomar kan ingå i ett sådant team.
Sedan 1970-talets början har det varit vanligt att varje medlem i ett psykiatriskt team utför självständigt behandlingsarbete. Detta hänger samman med att psykologer efter 1970-talet fått en självständig roll i fråga om psykologisk behandling och de övriga i teamet efter 1980-talet genomgår högskoleutbildning med möjligheter till specialisering (till exempel psykiatrisk fysioterapi) och vetenskapligt arbete som kan leda till doktorsexamen.
Relaterade sökord: antipsykiatri, DSM, dynamisk psykiatri, ICD, neuropsykiatri, psykiater, psykisk hälsa, psykisk sjukdom, psykologi, psykopatologi, psykoterapi, socialpsykiatri.
Ordformer:
Adjektiv: psykiatrisk, psykiatriska, psykiatriskt (eng: psychiatric).
Utövare av psykiatri: psykiater, psykiatriker (eng: psychiatrist); pluralis: psykiatrer, psykiatriker (eng: psychiatrists).
["Philippe Pinel","psykopatologi","ICD","DSM","signalsubstanser","psykofarmaka","antipsykiatri","dynamisk psykiatri","psykiater","psykoterapi","psykisk hälsa","neuropsykiatri","psykisk sjukdom","socialpsykiatri","psykiatrisk fysioterapi","psykologisk behandling","psykologi"]