Tyska: psychischer Apparat, seelischer Apparat.
Den psykiska apparaten är en term som Sigmund Freud (1856-1939) började använda på 1920-talet om den modell som han gjorde av psykiska komponenter och funktioner. Han betraktade modellen som en konstruktion med syftet att åskådliggöra hur olika funktioner och reaktioner förhåller sig till varandra. Själv kallade han modellen för en 'hypotes'.
Om denna "apparat" är av psykisk, immateriell natur är något han inte ville ta ställning till.
Bakgrunden är att han utgick från att psykiska processer är nervprocesser upplevda så att säga inifrån (av var och en som har sådana) men att till exempel psykiska problem och sjukdomar bara kan utforskas och behandlas som de upplevs och tar sig uttryck psykologiskt.
Att Freud föreställde sig psykiska processer som något som äger rum i en "apparat" hänger samman med att man i början av 1900-talet levde i en maskinålder (som efterträdde den medeltida verktygsåldern) och senare efterträddes av dataåldern, då datorer i stället för apparater kommit att användas som tankemodeller för psykiska funktioner.
Den psykiska apparaten skulle enligt Freud uppfattas om sammansatt av det omedvetna, förmedvetna och medvetna i kombination med strukturen detet, jaget och överjaget.
I dessa och lager och strukturer tänkte sig Freud att det finns apparatmässiga funktioner som bortträngning, censur och symboliseringar samt mekanismer som förskjutning, förnekande, reaktionsbildning, rationalisering med flera, i psykodynamisk teori vanligen kallade försvarsmekanismer.
Relaterat sökord: mekanism.
["modell","hypotes","psykodynamisk teori","försvarsmekanismer","Sigmund Freud","jaget","detet","överjaget","förmedvetna","omedvetna","funktioner","mekanism","immateriell",""]
Om Psykologiguiden