Psykisk energi eller mental energi är ett sinnestillstånd som utmärks av förmåga och iver till engagemang och mental aktivitet.
I nutida vetenskaplig psykologi är psykisk aktivitet den inre sidan av det som man i neurovetenskaperna kan studera utifrån med olika typer av hjärnavbildning. Psykisk energi är i det perspektivet lika med den kraft som områden i hjärnan kan mobilisera för olika uppgifter som att uppmärksamma, bilda sig uppfattningar om vad som försiggår i omvärlden, att koncentrera sig på uppgifter, att få lust att ta itu med uppgifter, att lösa problem som kräver intellektuell ansträngning och så vidare.
När man tar itu med kognitiva uppgifter krävs psykisk energi som mer specifikt kallas 'kognitiv energi' (eng: cognitive energy). Att man har en speciell term för denna typ av kraft hänger samman med att kognitivism blivit en dominerande psykologisk riktning.
Energi i den fysiska världen
Enligt den så kallade energiprincipen, termodynamikens första huvudsats är energi oförstörbar och kan heller inte nyskapas. Innebörden i begreppet energi är därmed inom fysiken den omvandling som sker från en energiform till en annan som när vattenkraft förvandlas till elektricitet som omvandlas till rotation i en motor eller till ljus i en lampa.
Fysikinspirerad fysiologi
Det fanns i 1800-talets fysiologi och fysiologiskt inspirerade psykologi en stark övertygelse om att människors (och djurs) förmåga att uppfatta sin omvärld, sträva mot mål och uppleva känslor skulle kunna förklaras rent fysikaliskt enligt fysikens lagar: som omvandling av en form av energi till en annan. Därav begreppen dynamisk fysiologi (eng: dynamic physiology) och psykodynamik (eng: psychodynamics).
Fysiologiskt inspirerad psykologi: psykodynamiken
Just denna term, psykodynamik, lanserades 1874 av den tyske fysikern och fysiologen Ernst Wilhelm von Brücke (1819-1892). Det var från honom som Sigmund Freud lånade energibegrepp och termen psykodynamisk. Freud gick flera steg vidare och uppfattade driftlivet, speciellt fortplantningsdriften, libidon, men även dödsdriften, aggressiviteten, som de energier som driver sätt att uppfatta, uppleva och känna. Han kopplade då liksom man gör i fysiken begreppet och fenomenet energi till begreppet och fenomenet kraft (dynamik).
Följaktligen kunde han identifiera både krafter och motkrafter i det mänskliga psyket och trodde sig kunna tolka neurotiska reaktionsmönster som uttryck för de krafter som gör motstånd mot kärleksdrift respektive dödsdrift.
Relaterade sökord:
ekonomisk aspekt, energiterapi, fixt beteende, Freuds driftlära, fria energiprincipen, katexis, libido, neuros, psykisk insufficiens, psykoanalys, psykodynamisk, typologi.
Etymologi:
Grekiska: ψυχή {uttal: psykä´} 'sinne', 'psyke', 'ande' +
ἐνέργεια {uttal: ener´geja} 'handlingskraft', 'verksamhet'; av ἐν
{uttal: änn} 'i', 'vid' + ἔργον {uttal: er´gånn} 'arbete'.
["ekonomisk aspekt","energiterapi","fixt beteende","psykisk insufficiens","psykodynamik","psykodynamisk","Sigmund Freud","Freuds driftlära","libidon","motstånd","neurotiska","dödsdriften","aggressiviteten","fysiologi","kognitivism","typologi","livsdrift","katexis","libido","neuros","psykoanalys","fria energiprincipen"]